När Brandsäkert hösten 2024 frågade riksdagspartierna hur de ville minska antalet dödsbränder var beskedet närmast enhälligt: brandsäkerheten var viktig och fler åtgärder behövdes. Flera partier ställde sig också bakom en nollvision.
När svaren följs upp knappt två år senare går det att hitta nya politiska initiativ om bland annat deltidsbrandmän, brandskydd i bostäder och en tydligare nollvision. Men flera av förslagen har stannat i riksdagen. Någon ny politiskt beslutad nollvision mot dödsbränder har inte införts.
Samtidigt blev utvecklingen av antalet omkomna bättre än vad som befarades när Brandsäkert gjorde enkäten. Under 2023 omkom 103 personer i bränder. Året därpå sjönk antalet till 92 personer, enligt regeringens redovisning av MSB:s statistik. Av de omkomna 2024 var 65 män och 27 kvinnor.
Det innebär dock inte att Sverige är nära målet om att ingen ska dö i brand. Omkring 80 personer omkommer varje år enbart i bostadsbränder, enligt MSB. Äldre och personer med funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland dem som dör. Myndigheten pekar bland annat ut brandvarnare kopplade till trygghetslarm, automatiska släcksystem, spisvakter och andra individanpassade åtgärder som sätt att minska riskerna för särskilt utsatta.
En central fråga i Brandsäkerts enkät var om Sverige borde införa en nollvision mot dödsbränder motsvarande den som finns inom trafiksäkerheten. Där finns en viktig skillnad mellan den politiska diskussionen och det arbete som redan bedrivs av myndigheterna.
MSB har sedan den nationella brandskyddsstrategin togs fram haft visionen att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Strategin har senare fått en ny inriktning med mål och åtgärder fram till 2030. Det är alltså inte en nollvision som saknas i myndighetsarbetet, utan frågan är vilken politisk tyngd, styrning och vilka konkreta åtgärder som ska kopplas till den.
Det var också här partiernas svar skilde sig åt.
Moderaterna hänvisade redan 2024 till MSB:s nationella strategi och betonade att mål måste kopplas till konkreta åtgärder. Partiet lyfte resurser, samordning, kunskap och förebyggande arbete, särskilt för riskutsatta grupper. Liberalerna framhöll också de äldres utsatthet och ville öka kunskapen om brandskydd hos kommuner, äldre och äldreomsorgens personal, men hade inte tagit ställning för en nollvision.
Regeringens egen redovisning visar att det förebyggande arbetet har fortsatt inom MSB. Myndigheten bedömer förmågan att förebygga bränder och genomföra räddningsinsatser som generellt tillfredsställande, men konstaterar samtidigt stora skillnader mellan kommunerna. Det är en problematik som flera av partierna pekade ut redan i Brandsäkerts enkät.
Kristdemokraterna var ett av de partier som gick längst i sitt svar. Partiet pekade på otydligt ansvar, stora kommunala skillnader i tillsynen och framför allt på brandskyddet för äldre. KD framhöll att äldreboenden byggda före de skärpta byggreglerna inte omfattas av samma krav på automatiska släcksystem som nyare boenden och ansåg att skillnaden behövde åtgärdas. Partiet sade också ett tydligt ja till en nollvision.
Någon generell reform som gjort brandskyddskraven likvärdiga mellan gamla och nya särskilda boenden går däremot inte att finna efter partiets besked. Problemet med särskilt riskutsatta finns fortfarande uttryckligen kvar i myndigheternas förebyggande arbete.
Socialdemokraterna valde två konkreta frågor när Brandsäkert frågade hur utvecklingen skulle vändas: rekryteringen av deltidsbrandmän skulle ses över och reglerna för räddningstjänstens användning av drönare skulle förenklas. Partiet var samtidigt positivt till principen om en nollvision, men ansåg att den först måste fyllas med resurser och kompetens.
Frågan om deltidsbrandmän har därefter nått riksdagen. Socialdemokratiska ledamöter föreslog hösten 2025 att möjligheterna till stöd för deltidsbrandkårer skulle utredas. Andra S-ledamöter föreslog riktade stöd till små arbetsgivare för att göra det lättare att rekrytera och behålla deltidsbrandmän i glesbygd. Förslagen fick inte riksdagens stöd.
Även Sverigedemokraterna har drivit frågan vidare. SD-ledamoten Alexander Christiansson föreslog 2025 en översyn av deltidsbrandmännens arbetsvillkor och bättre förutsättningar för nyrekrytering. Tillsammans med Ann-Christine Frohm lade han dessutom en motion om att utreda krav på fungerande brandvarnare, brandsläckare och jordfelsbrytare i samtliga bostäder.
Det senare är ett av de tydligaste nya förslagen direkt kopplade till dödsbränder i hemmet sedan Brandsäkerts enkät. Riksdagen sade dock nej även till det. Försvarsutskottet avstyrkte under riksmötet 2025/26 motionerna om brandsäkerhet och riksdagen följde utskottets linje.
Centerpartiet har i sin tur gått vidare med just nollvisionsfrågan. I en partimotion 2025/26 konstaterar C att den befintliga nollvisionen inte fått tillräckligt genomslag och kräver att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur en nollvision mot dödsbränder kan formuleras och stadfästas samt vilka åtgärder som ska minska dödstalen. Det ligger nära partiets besked till Brandsäkert 2024, då Centerpartiet efterlyste mer individanpassat brandskydd och ökad samverkan mellan räddningstjänst, hemtjänst, kommuner och MSB.
Vänsterpartiet sade redan i enkäten att partiet skulle lägga en riksdagsmotion på området och betonade framför allt bostadsbränder, äldre och andra riskutsatta. Partiet har därefter bland annat försökt skärpa skrivningarna om brandsäkerhet när reglerna för hotell och pensionat ändrades. V ville uttryckligen skriva in att verksamheterna skulle uppfylla brandsäkerhetskraven i plan- och bygglagen och lagen om skydd mot olyckor.
Miljöpartiet kopplade 2024 brandsäkerheten både till dödsbränder och till klimatförändringar och storskaliga bränder. Partiet ville förstärka räddningstjänsten, underlätta rekryteringen av deltidsbrandmän och säkra materiel för räddningstjänsten vid höjd beredskap. MP sade också ja till en nollvision. Under riksmötet 2025/26 lade partiet förslag om räddningstjänstens förmåga, men även dessa hörde till de motionsyrkanden som försvarsutskottet föreslog att riksdagen skulle avslå.
Myndighetsarbetet har däremot fortsatt utan att invänta nya politiska beslut. Under vintern 2025–2026 genomförde MSB en ny nationell undersökning om brand och brandskydd i bostäder. Den kartlägger bland annat förekomsten av brandvarnare och släckutrustning samt befolkningens erfarenheter av bostadsbränder. Underlaget ska användas för det fortsatta arbetet med den nationella strategin.
Det innebär att flera av de frågor partierna lyfte 2024 fortfarande är desamma inför nästa politiska prövning: brandskyddet för äldre och andra särskilt riskutsatta, skillnaderna mellan kommunerna, bemanningen inom deltidsräddningstjänsten och frågan om hur en nollvision ska omsättas i åtgärder.
Försvarsutskottet har hittills valt en försiktig linje. När brandsäkerheten behandlades i riksdagen konstaterade utskottet att ingen ska behöva omkomma eller skadas i brand och hänvisade till MSB:s pågående arbete och den nationella strategin. Slutsatsen var samtidigt att det inte fanns behov av ytterligare politiska åtgärder.
Ny strategi för att behålla deltidsbrandmän
Så svarade partierna om brandsäkerheten 2024
Socialdemokraterna: Ville se över villkoren för deltidsbrandmän och förenkla användningen av drönare i räddningstjänsten. Positiva till en nollvision, men ansåg att den måste följas av resurser och kompetens.
Moderaterna: Hänvisade till den nationella brandskyddsstrategin och betonade förebyggande arbete, samordning och insatser för särskilt riskutsatta. Ville se konkreta åtgärder snarare än nya mål.
Sverigedemokraterna: Lyfte behovet av bättre förutsättningar för räddningstjänsten och åtgärder som stärker brandskyddet i bostäder.
Centerpartiet: Ville stärka det individanpassade brandskyddet och samarbetet mellan räddningstjänst, hemtjänst, kommuner och MSB. Positiva till en tydligare nollvision.
Vänsterpartiet: Fokuserade på bostadsbränder och skyddet för äldre och andra riskutsatta grupper. Aviserade också politiska initiativ på området.
Kristdemokraterna: Pekade på stora skillnader mellan kommunerna och brister i brandskyddet för äldre. Ville stärka brandskyddet i äldreboenden och sade ja till en nollvision.
Liberalerna: Lyfte särskilt äldre och behovet av bättre kunskap om brandskydd inom kommuner och äldreomsorg. Hade inte tagit ställning för en nollvision.
Miljöpartiet: Ville stärka räddningstjänsten, förbättra möjligheten att rekrytera deltidsbrandmän och säkra materiel och beredskap. Sade ja till en nollvision.
