Svensk räddningstjänstexpertis ska gå igenom den norska räddningsinsatsen vid storbranden i Krokstadelva utanför Drammen. Uppdraget omfattar den kritiska perioden från det första larmet tills det akuta skedet var över och kan ge svenska räddningstjänster nya erfarenheter av bränder som snabbt växer från en lokal händelse till en nationell resursfråga.
Branden bröt ut den 17 juli i bostadsområdet Stenseth i Krokstadelva och utvecklades på några timmar till den största branden i Norge sedan andra världskriget. Över 100 bostäder förstördes och fler än 400 personer evakuerades. Ingen människa omkom.
När branden var som mest resurskrävande deltog omkring 100 brandmän från tio räddningstjänster och 17 brandstationer. Sex skogsbrandshelikoptrar sattes in och hade redan under det första dygnet släppt omkring 800 000 liter vatten. Sivilforsvaret mobiliserade samtidigt stora personalresurser. Efter fem dygn hade fler än 300 av dess personer deltagit i bland annat släckning, vattenförsörjning, evakuering, bevakning och logistik.
Det är den typen av storskalig och långvarig insats som nu ska granskas. Norges Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap, DSB, har fått uppdraget från Justis- og beredskapsdepartementet. Myndigheten för civilt försvar ska tillsammans med erfarna norska brandbefäl utreda hur själva räddningsinsatsen genomfördes och intervjua nyckelpersoner som deltog. Arbetet startar i september och slutrapporten ska vara färdig i mars 2027.
– Vi är positiva till att samarbeta med Norge och bidra med vår expertis i utredningen. Branden krävde en räddningsinsats utöver det vanliga och vi ser att utredningen kan bidra till ett lärande och att vi kan ta tillvara erfarenheter över nationsgränser, säger Patrik Perbeck, ställföreträdande avdelningschef vid Myndigheten för civilt försvar.
Utredningen blir betydligt bredare än en genomgång av taktiken på brandplatsen. DSB har delat upp arbetet i tre delar: hanteringen och insatsen, hur branden startade och spreds samt myndigheternas ansvar och samverkan. RISE Fire Research ska analysera de fysiska förhållanden som kan ha påverkat brandförloppet, medan DSB ansvarar för den övergripande granskningen av myndigheternas samarbete.
Redan innan utredningen är färdig finns flera omständigheter som gör branden särskilt intressant för räddningstjänsten. Branden spred sig genom tät bostadsbebyggelse under varmt, torrt och blåsigt väder. Enligt uppgifter som Drammensregionens brannvesen lämnat till Aftenposten bidrog också äldre radhusbebyggelse, vegetation och områdets utformning till den snabba brandspridningen. På vissa platser var vägarna så smala att framkomligheten för brandfordon försvårades.
Även vattenförsörjningen kommer att bli en fråga för utredningen. Under insatsen uppstod problem vid flera vattenuttag. VG har rapporterat att de tre första brandposterna som räddningstjänsten försökte använda inte gav den förväntade vattenförsörjningen. Ett högreservoarområde som försörjde Stenseth tömdes dessutom omkring fyra timmar efter brandstarten. Släckningen kunde fortsätta med bland annat tankbilar, andra vattenkällor och helikopterresurser. Räddningstjänsten har samtidigt uppgett att vattenproblemen inte bedöms ha varit avgörande för brandens omfattning.
Även tidslinjen för insatsen har behövt korrigeras efter branden. Drammensregionens brannvesen uppgav först en utryckningstid på 17 minuter, men ändrade efter en genomgång av loggarna uppgiften till nio minuter. Det första registrerade larmet kom klockan 15.34 den 17 juli.
Den norska utredningen ska därför inte enbart försöka förklara hur en enskild brand kunde bli så stor. DSB pekar uttryckligen ut frågor om bebyggelse, uteområden, släckvatten, beredskap och räddningsinsats som möjliga områden där förändringar kan behövas. Parallellt ser DSB och Direktoratet for byggkvalitet över delar av brand- och byggregelverket.
För svensk räddningstjänst innebär uppdraget att erfarenheter kan hämtas från en händelse som svenska kommuner sällan får möjlighet att öva fullt ut: en snabbt växande brand i tät bostadsbebyggelse där lokal räddningstjänst på kort tid behöver skalas upp med resurser från ett stort geografiskt område, samtidigt som vattenförsörjning, evakuering, ledning, helikopterinsatser och uthållighet måste fungera parallellt.
– Så här stora och komplexa räddningsinsatser är ovanliga, men kan inträffa både i fredstid och krigstid och därför är det värdefullt att vi kan få del av erfarenheterna från Norge, säger Patrik Perbeck.
Myndigheten för civilt försvar ska också ta hjälp av företrädare för svensk kommunal räddningstjänst i arbetet. DSB uppger att slutrapporten ska innehålla rekommendationer och lärdomar riktade inte bara till myndigheter och räddningstjänster utan även till byggsektorn och andra berörda aktörer.
