Boendesprinkler har länge setts som ett självklart brandskydd i äldreboenden. Men en aktuell genomlysning av forskningsläget och ny svensk statistik ifrågasätter om systemen verkligen ger det skydd som motiverade kravet 2012.
Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar som bor i särskilda boenden löper betydligt högre risk att omkomma i bränder än övriga befolkningen. När Boverket 2012 införde krav på boendesprinkler i Vk 5B skulle installationerna ge ett extra skydd för denna utsatta grupp. Kravet byggde på studier som pekade på att boendesprinkler sparar liv och är ekonomiskt rimligt. Men senare kritik har ifrågasatt om dessa antaganden fortfarande håller – och om sprinklersystemet verkligen fungerar som tänkt i svenska äldreboenden och LSS-boenden.
Fredrik Fallqvist har i sitt examensarbet vid Lunds tekniska högskola uppdaterat och granskat tidigare forskning med ny statistik, nya kostnadsuppgifter och en kritisk genomgång av etablerade studier.
Litteraturstudien visar att internationella rapporter ofta anger en minskning av branddödsfall med 50–80 procent efter sprinklerinstallation. Men underlagen varierar kraftigt och bygger ofta på äldre studier, som Halls analys från 2010. Den används ofta som generell referens trots att den gäller breda kategorier av ”health-care facilities” och inte motsvarar svenska förhållanden. När sådana siffror appliceras på svenska boenden – där bränder ofta startar nära personen, exempelvis i säng eller kläder vid rökning – överskattas effekten av sprinkler.
Samtidigt har man underskattat kostnaderna för att installera sprinkler. Totalt ger forskningen därför en blandad bild: sprinkler kan fungera bra i vissa miljöer, men resultaten är svåra att överföra till svenska vård- och omsorgsboenden och påverkas starkt av vilka risk- och kostnadsuppgifter man utgår ifrån.
Statistiken bekräftar denna bild. I 72 procent av dödsbränderna bedömde alla granskare att boendesprinkler troligen inte hade kunnat rädda livet på den drabbade. Endast ett fall av 110 bedömdes ha haft potentiell livräddande effekt. Bränderna uppstod oftast i den boendes eget rum och utlöstes främst av rökning. Även när sprinkler fanns installerad visar insatsstatistiken att systemet i 56 procent av fallen hade liten eller ingen betydelse för brandförloppet.
Kostnadsanalysen visar dessutom att installationer är betydligt dyrare än vad Boverket räknade med 2012. I stället för 500–600 kronor per kvadratmeter ligger verkliga kostnader på 770–1920 kronor per kvadratmeter, med ett löpande underhåll på 36–39 kronor per år och kvadratmeter.
Sammantaget visar examensarbetet att boendesprinkler i dagens form sällan förhindrar dödsfall i äldreboenden eller LSS-boenden – samtidigt som kostnaderna är högre än vad tidigare analyser utgått ifrån. Mer kostnadseffektiva alternativ kan vara skärpta rökrestriktioner, flamsäkra textilier och en stärkt omsorg och bemanning. Resultaten pekar på att nuvarande sprinklerkrav bör ses över och att brandskyddet i boendeformerna behöver breddas.
Läs mer: Mobila sprinkler räddar liv i Karlstad – men få kommuner följer efter
