Palisadesbranden i Los Angeles 2025 började som en liten skogsbrand på nyårsafton. Sedan pyrde den osynligt i rotsystemen i nästan en vecka, innan den växte till en av de värsta bränderna i stadens historia.
Strax efter midnatt den 1 januari 2025 ska en 29-årig man ha tänt eld på vegetation nära en vandringsled i Pacific Palisades. Han ringde själv 112 för att rapportera branden, som räddningstjänsten snabbt lyckades släcka. Men det som såg ut som en vanlig buskbrand visade sig inte vara det. Det skriver International Association of Fire and Rescue Services (CTIF) på sin hemsida.
Utredarna kom senare fram till att glöden hade trängt djupt ner i rotsystemen och jorden, där den skapade en ”överlevnadsbrand”. I nästan en vecka pyrde elden under marken, osynlig för räddningspersonalen.
Den 7 januari blåste kraftiga Santa Ana-vindar upp den dolda glöden. Inom några timmar hade Palisadesbranden exploderat. Den dödade tolv personer, förstörde nästan 7 000 hem och företag och orsakade skador till ett värde av omkring 150 miljarder dollar.
Glödbränder uppstår när lågor tränger ner i organiska jordlager, trädrötter eller torv. Till skillnad från ytliga buskbränder brinner de långsamt och nästan osynligt, ibland i veckor. När syre- eller vindförhållandena förändras kan de snabbt flamma upp igen. Dessutom är de svåra att släcka med vatten, eftersom fukten sällan når tillräckligt djupt.
CTIF:s skogsbrandskommission har uppmärksammat dessa utmaningar i internationella diskussioner och påpekar att rotbränder är särskilt vanliga i torra områden och torvrika jordar. Enligt CTIF kräver effektiv släckning ofta att man gräver fram de pyrande rötterna, översvämmar området med stora mängder vatten eller använder skumbaserade släckmedel – insatser som är mycket arbetskrävande och ibland omöjliga i svår terräng.
Även kanadensiska utbildningsmanualer för skogsbränder betonar att bränder i dolda utrymmen – vare sig det handlar om rötter, damm eller hålrum – måste blottläggas och släckas direkt, annars riskerar de att blossa upp långt senare.
Värmekameror kan bidra till att upptäcka glödande områden under marken, men tekniken täcker sällan hela ytan. Därför är återkommande patrullering efter släckningsinsatsen avgörande, särskilt i vindutsatta områden med hög risk för återantändning.
Allmänhetens medvetenhet spelar också en viktig roll: många tror att en brand är helt släckt när räddningstjänsten lämnar platsen, men glödande rötter kan flamma upp igen flera dagar senare.
