Text: Pernilla Fredholm
I juni 2024 fick räddningstjänsten i Tempe, Arizona, möjlighet att i skarpt läge testa en – för dem – ny metod för att släcka bränder i elbilar. Med skärsläckare fick de branden under kontroll på mindre än en timme, och delar nu sina erfarenheter på YouTube.
Den aktuella händelsen inträffade den 5 juni, då ett larm kom in om en elbil som börjat ryka. Batteripaketet var varmt och rökutvecklingen tydde på att branden hade sin källa i fordonets batteri.
Insatsledningen på plats beslutade att tillämpa den metod som räddningspersonalen nyligen utbildats i – en teknik som bygger på en ultrahögtryckslans med vattendimma, alltså skärsläckare.
Ett specialtränat team med en lansoperatör och en observatör sattes in. Trots vissa inledande svårigheter lyckades de snabbt få kontroll över situationen.
– Branden var under kontroll inom en timme, med bara cirka 750 liter vatten, uppger Tempe Fire & Rescue.
Efter släckningen inträffade en återantändning, något som ofta förekommer vid batteribränder. Teamet kunde dock snabbt återapplicera vattendimma och släcka branden helt på bara två minuter, med ytterligare 75 liter vatten.
Erfarenheterna från insatsen har nu dokumenterats i en video som både visar metoden i praktiken och pekar på förbättringspotential.
– Målet är att i framtiden kunna få branden under kontroll på under 20 minuter från att lansen används, säger representanter från räddningstjänsten i Tempe.
Metoden, som tidigare testats i Sverige av MSB och CTIF, visar stor potential för att hantera elbilsbränder med mindre miljöpåverkan, ökad säkerhet och betydligt lägre vattenförbrukning än traditionella metoder.
I Nederländerna gjorde NIPV förra året om tidigare svenska försök med att släcka elbilsbränder genom att få in vatten i batteripaketet. De har gett ut en engelskspråkig rapport från försöken som även innehåller riskbedömningar man gjort.
Man eldade två bilar som släcktes med två olika skärsläckare – Cobra och Coolfire. Försöken lyckades i båda fallen, men gav också lärdomar. I ett av släckförsöken återtändes batteripaketet tre gånger.
En av orsakerna var att bilens lutning i kombination med för kort vattengivning gjorde att cellerna inte kyldes tillräckligt. Det finns filmer från både försöket och analysen.
Samma NIPV har nyligen också publicerat en engelsktextad instruktionsfilm på Youtube för hur räddningstjänster kan släcka en elbilsbrand med skärsläckare.
Men hur kom då metoden med skärsläckare till? Det är sjökaptenen Lars G Larsson, även känd som ”Mr Cobra” i vissa kretsar, som är uppfinnaren bakom det som idag är skärsläckaren Cold Cut Cobra.
Det började 1987 med en idé om att skära i farliga miljöer, utan gnistor. Med sitt eget företag MPAB började Lars G Larsson experimentera med kallskärning i explosiv miljö med hjälp av DIAJET-teknik. Metoden visade sig fungera utmärkt vid uppdrag som kapning av rörledningar och cisterner i Lysekil, Stenungsund och Göteborg.
Ganska tidigt förstod Lars att tekniken kunde vara användbar för brandbekämpning. 1988 presenterade han tekniken för första gången för ett 30-tal befäl från brand- och säkerhetstjänst vid Lindholmens Offshore Training Center i Göteborg. Även personal från Sjöfartsverket, Sjöfartsverket och Kustbevakningen deltog.
– Om jag hade varit en bättre säljare hade Cobra fått sitt genombrott redan då, säger han.
Den 8 mars 1989 bildades Cold Cut Systems Svenska AB, och med tiden började tekniken få fäste inom industrin. Men det verkliga genombrottet kom först under mitten av 1990-talet, när Luleå brand- och räddningstjänst och senare Räddningsverket började testa systemet för att skapa ventilationshål i samband med bränder.
Det man upptäckte förvånade många: Cobra kunde inte bara skära, utan också släcka – snabbt och effektivt. Temperaturfallet vid de första försöken var så kraftigt att ansvarig brandingenjör trodde att mätutrustningen hade gått sönder.
– Effekten var så snabb att han trodde vi råkat klippa av måttkablarna, berättar Lars G Larsson.
1997 tecknades ett avtal med Räddningsverket om att ta fram ett system för montering i lyftplattformar. Samma år registrerades patentet för ”skärsläckaren”. När det blev dags att ge produkten ett namn kom inspirationen från en amerikansk journalist, som under en demonstration av metoden utbrast:
– “It stings like a cobra!”
Året därpå, 1998, utvecklades den handhållna lansen i samarbete med två designstudenter från Karlstads universitet, med fokus på ergonomi för brandmän. De första två kommersiella systemen såldes till Räddningsverket i Borås och Sörmlandskusten.
Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Idag finns det cirka 1 300 Cobra-system i drift i 45 länder. De flesta används av kommunala räddningstjänster, men tekniken har också tagits i bruk inom en rad andra områden: raffinaderier, fordonstillverkning, stål- och pappersindustri, kemisk processindustri, kärnkraftverk, flygplatser, kolgruvor och sjöfart.
