Trä- och Möbelföretagen och Sveriges Träbyggnadskansli har tagit fram de nya branschreglerna Robust brandskydd för modulhus med träregelstomme. Det är ett komplement till Boverkets byggregler och syftet är att minska risken för brandspridning vilket i förlängningen begränsar skadorna och minskar kostnaderna för återställelse.
Text: Robert McNamee, RISE, Olof Mundt-Petersen, chef för teknisk utveckling på TMF och Susanne Rudenstam, kanslichef på Sveriges Träbyggnadskansli.
Det industriella träbyggandet har utvecklats snabbt under de senaste årtiondena. Branschens snabba tillväxt har lett till ett ökat intresse från försäkringsbranschen när det gäller tekniska frågor som akustik, fukt och brand. I försäkringsbolagens portföljer, som sedan tidigare innehåller en stor mängd småhus av trä, får nu flerbostadshus med trästommar en allt större andel.
Mot den bakgrunden initierade trähusindustrin projektet Dialogforum med försäkringsbranschen i början av 2023. Dels för att besvara försäkringsbolagens frågor, dels som ett led i att utveckla och förbättra träbyggsystemen.
De senaste åren har flera kunskapshöjande aktiviteter genomförts i form av djupintervjuer med de stora försäkringsbolagen, studiebesök och workshops. Under det här arbetet tog de ledande trähusproducenterna initiativ till projektet Robust Egendomsskydd, vilket inkluderar branschregler för ett robust brandskydd.
Den 1 oktober 2025 publicerade Trä- och Möbelföretagen, TMF, och Sveriges Träbyggnadskansli de nya branschreglerna Robust brandskydd för modulhus med träregelstomme (Version 1.1 2025-10-01). Branschreglerna ska utgöra ett stöd och vägledning för såväl företag i trähusindustrin som byggherrar, fastighetsägare och försäkringsbranschen.
Det är ett komplement till Boverkets byggregler, vilka fokuserar mycket på personskydd i händelse av brand. Genom att följa branschreglerna minskar risken för brandspridning, vilket i förlängningen begränsar skadorna och minskar kostnaderna för återställelse.
Branschreglerna har utformats av en arbetsgrupp bestående av representanter från TMF och de största tillverkarna av modulhus i trä; Lindbäcks Bygg, Derome och Moelven Byggmodul, brandkonsulterna Brandskyddslaget och RED Fire Engineers samt forskare från RISE och Luleå tekniska universitet.
Arbetsgruppen har haft en kontinuerlig dialog med försäkringsbranschen och branschreglerna skickades även på remiss till en rad olika intressenter, inklusive brandsakkunniga som BIV – Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, Brandforsk, Brandskyddsföreningen med flera.
Branschreglerna bygger på tidigare studier i ämnet, brandprovningar och erfarenheter från verkliga bränder. Merparten av brandprovningarna har utförts av RISE avdelning Brand och Säkerhet.
Det saknades standardiserade brandprovmetoder för vissa konstruktioner i modulhus med träregelstomme. Därför utvecklade RISE nya metoder som ger en bättre bild av konstruktioners verkliga brandmotstånd och robusthet under mer realistiska förhållanden. För att testa risken för brandspridning i hålrum mellan moduler byggde man upp en modulskarv inklusive övergången till nästa våningsplan, med ett öppet hål motsvarande storleken på en eldosa genom de skyddande gipslagren för att prova robustheten i systemet.
Under provet utsattes konstruktionen för standardbrandkurvan i upp till två timmar. RISE skapade även en ny förenklad provuppställning för brandexponering från ovansidan, med syfte att undersöka risken för brandspridning från vinden ner mellan moduler. Testerna visar att de lösningar som presenteras i branschreglerna uppfyller de skärpta kraven som har definierats.
I de nya branschreglerna presenteras lösningar för att minska skador till följd av vindsbränder, spridning av brand och brandgaser i dolda utrymmen och genomföringar. Även krav på fasader, balkonger och egenkontroller behandlas i branschreglerna.
Branschreglernas kravställning är uppbyggd i tre nivåer:
• Funktionskrav: övergripande, målformulerade krav som anger vilken skyddsnivå eller funktion brandskyddet ska uppnå i en byggnad, utan att i detalj beskriva hur detta ska göras. Funktionskraven ska alltid uppfyllas.
• Verifierbara krav: kvantifierbara egenskaper som definierar vad som anses ge en tillräcklig skyddsnivå för att uppfylla funktionskraven. De verifierbara kraven ska alltid uppfyllas.
• Exempel på lösningar: praktiska tillämpningar som visar hur funktionskraven och de verifierbara kraven kan uppfyllas. Exempel på lösningar är framtagna utifrån brandprover och/eller kvantitativa beräkningar, kompletterade med kvalitativa resonemang.
De verifierbara kraven, och funktionskraven, kan uppfyllas på olika sätt: antingen genom att följa de exempel på lösningar som presenteras i branschreglerna, eller genom att visa att kraven uppfylls med produktegenskaper, provningar och/eller beräkningar.
Några utvalda fokusområden i branschreglerna är vindar, dolda utrymmen och genomföringar. I dessa konstruktioner är det särskilt viktigt med robusta lösningar för att motverka brandspridning och begränsa skador orsakade av brand. Vid vissa förhållanden finns risk för att vindsbränder sprids nedåt i byggnaden i spalter, samtidigt som släckvatten över tid riskerar att tränga ner i underliggande konstruktion. För att ge ett bättre skydd mot skador ska bjälklaget begränsa spridning av både brand och släckvatten (se figur 1).
Vindsförråd ökar också brandrisken eftersom boende förvarar brännbart material i dessa. Minst två av följande åtgärder ska uppfyllas i vindsförråd för att uppnå ett förbättrat skydd mot brandspridning:
• Brandlarm enligt SBF 110. Ska förses med vidarekoppling till larmcentral som larmar räddningstjänst och ha fullständig övervakning av brandcell.
• Sektionering av förråd i brandceller om maximalt 100 m2.
• Automatiskt släcksystem anpassat för aktuell brandbelastning, geometri och användning, till exempel i enlighet med SBF 120:8 Regler för automatiskt vattensprinklersystem. Det automatiska släcksystemets funktion ska säkerställas i brandskyddsdokumentationen.
Brandspridning via dolda utrymmen är en utmaning för räddningstjänsten. Förutom att branden kan spridas som glödbränder i dolda utrymmen kan rök och brandgaser färdas längre sträckor om inte barriärer mot brand och brandgasspridning byggs in i konstruktionerna (se figur 2). Vid framtagandet av branschreglerna har det lagts särskild vikt vid de vertikala spalterna mellan byggmodulerna samt knutpunkterna mellan vägg och bjälklag, eftersom brand och varma gaser vanligtvis stiger uppåt. I exemplet på utformning nedan fylls hela den vertikala luftspalten med isolering.
Genomföringar kan vara den svagaste länken i brandavskiljande byggnadsdelar. Under ett brandförlopp kan rör- och kabelhål fungera som en potentiell brandspridningsväg, där varma brandgaser riskerar att söka sig igenom otätheter. Brandgaser kan antända brännbara material på baksidan av genomföringen inne i väggen. Om hålet mynnar i ett dolt utrymme, till exempel ett installationsschakt, blir spridningsvägen svår att nå vid släckning.
I branschreglerna ges exempel på robusta genomföringar av kablar, dosor och rör för att begränsa brand och brandgaser från att ta sig in i dolda utrymmen mellan modulerna. Elkablar förläggs i antingen flexrör eller VP-rör, vilka smälter och brinner upp vid en brand och därför måste tätas med en svällande brandfogmassa. Grafitbaserade produkter ska användas då de sväller bättre än akrylbaserade alternativ.
Dosor som placeras på ett avstånd mindre än 100 mm från träreglar utgör en risk för tidig kolning och därmed risk för brandspridning. För att hantera denna risk ska en 15 mm gipsskiva, minst 200 mm lång, placeras mellan dosa och träregel. Eldosor måste som minimum vara brandklassade med svällande material i botten och fixerade.
Brännbara rör i exempelvis olika plastmaterial måste tätas med svällande brandfog (grafitbaserad) eller brandmanschett. Tätningen ska utföras så att den är brandstrypande, det vill säga tätar det hål som uppstår när röret brunnit bort. Fog/strypare ska uppfylla minst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen som genombryts.
För obrännbara rör ska det säkerställas att brandspridning via värme eller brandgaser inte förekommer. Detta kan uppnås genom brandisolering av delar av röret samt tillräckligt avstånd till brännbara material. Dessutom behöver brandtätning utföras för att säkerställa täthet mot brandgasspridning via springor mellan rör och skivmaterial.
Arbetet för ett stärkt egendomsskydd har hög prioritet och det görs goda framsteg. För närvarande pågår arbete med att ta fram riktlinjer för ett kvalitetssäkrat utförande på fabrik och byggplats. Det vill säga rutiner och processer som visar att branschreglerna uppfylls.
Nyligen släpptes även en rapport som berör hantering av rök, sot och släckvatten efter brand i byggnader av trä. I nästa steg är intentionen att ta fram en guide för hantering av rök, sot och släckvatten i trähus efter en brand med vägledning kring vilka åtgärder som ska genomföras, i vilken ordning, ansvarsfördelning samt kommunikation mellan involverade aktörer, etc. Tanken är att branschreglerna ska utvecklas kontinuerligt i takt med den tekniska utvecklingen inom trähusindustrin.
Faktaruta projekt Robust Egendomsskydd
Etapp 1: Branschregler för robust brandskydd
Etapp 2: Process för kvalitetssäkring
Etapp 3: Hantering av rök, sot och släckvatten
Etapp 4: Kartläggning av ett brandskadat trähus
Faktaruta Modulhus
Byggnad bestående av prefabricerade tredimensionella moduler, även kallade volymer, som sätts samman av planelement i en fabrik. Modulerna byggs upp av väggar, golv- och takbjälklag. Förutom själva stommen monteras även beklädnader, installationer och inredning, till exempel köksskåp. Efter att modulerna färdigställts förses de med väderskydd innan de transporteras till byggplats där de monteras till färdig byggnad.
Källa: Branschregler – Robust brandskydd för modulhus med träregelstomme (sid 4). Här finns även definitioner av andra tekniska termer som används i branschreglerna.
