Tidningen Brandsäkert
  • Nyheter
  • Reportage
  • Kalendarium
  • Om oss
  • Prenumerera
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Inga träffar
Visa alla
Tidningen Brandsäkert
  • Nyheter
  • Reportage
  • Kalendarium
  • Om oss
  • Prenumerera
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Inga träffar
Visa alla
Tidningen Brandsäkert
Inga träffar
Visa alla

Hem » Är brandspjäll i gipsvägg en säkerhetsrisk?

Är brandspjäll i gipsvägg en säkerhetsrisk?

av Extern Skribent
2025-04-24
i Nyheter
Niclas Andersson är produktchef inom brandskydd på Swegon.

Niclas Andersson är produktchef inom brandskydd på Swegon.

DEBATTARTIKEL:  Brandspjäll testas i andra konstruktioner än de som används i praktiken, vilket riskerar leda till att brandspjällets prestanda överskattas och att brandsäkerheten påverkas. Det menar Niclas Andersson, produktchef inom brandskydd på Swegon. 

Du kanske också vill läsa

Caféägare nekas ersättning efter fritösbrand

Autonoma drönarsvärmar ska bekämpa skogsbränder

Hur mycket brann det förra året?

En vanlig brandcellsgräns i Sverige är en gipsväggskonstruktion som byggs med två lager gips om vardera 12,5 mm på bägge sidor om en stålregel (symmetrisk vägg). En gipsskiva som enskild produkt bedöms enligt en harmoniserad europisk standard, EN 520, och klassificeras då utifrån ett antal tester som exempelvis reaction to fire och böjstyrka. Skivans egenskaper klassificeras enligt EN 520, två exempel är typ A som är en normalgipsskiva och typ F som är en förstärkt brandgipsskiva. 

Normalgipsskivan typ A är den skivan som i praktiken normalt används i gipsväggar inom Sverige. Det enklare utförandet enligt klassificeringen står normalgipsskivan typ A för som också har en lägre densitet till ett mer kostnadseffektivt pris än exempelvis en typ F-skiva. Vid brandpåverkan faller också typ A-skivan sönder tidigare än typ F-skivan som bibehåller sin integritet under längre tid. Klassificeringen av en enskild gipsskiva enligt EN 520 garanterar endast att skivan har vissa egenskaper, men hela väggkonstruktionens brandmotstånd måste testas enligt EN 1363-1 och EN 1364-1 för att erhålla ett brandmotstånd enligt klassificeringar som t.ex. EI 30, EI 60, EI 120. 

Ventilation genom gipsvägg 

Den mest förekommande brandcellsgränsen av gipsväggstyp utgörs alltså av normalgipsskivan typ A och har ett verifierat brandmotstånd enligt gipstillverkarens tredjepartsprovning. Om ventilationen bryter genom denna vägg så kan ett brandspjäll installeras för att upprätthålla väggens brandmotstånd genom att stänga. Förutsatt att spjället har verifierats i konstruktionen och uppnår samma eller större brandmotstånd. 

Bilderna ovan visar på brandprovningar med endast 2 st. gipsskivor per väggkonstruktion (asymmetrisk) och skall inte jämföras med en symmetrisk konstruktion, som standardkonstruktionen skall bestå av vid provning av brandspjäll. Vänstra exemplet är med 2 st. normalgipsskivor typ A som exponerats i endast 45 min. Den högra bilden är också en asymmetrisk konstruktion men med brandgipsskiva typ F som exponerats 90 min. Typ F-gipsskivan i detta fall är 2,9 mm tjockare i sitt utförande per skiva än typ A-skivan och kan därför inte jämföras helt. 

Brandspjäll 

För att brandspjället skall vara CE-märkt enligt den harmoniserade produktstandarden EN 15650 ska bland annat tredjepartsprovningar för spjällets brandmotstånd utföras enligt EN 1366–2, där också hänvisningar görs till EN 1363–1 gällande en detaljerad specifikation för hur en standardgipsvägg för spjällprovningen ska vara utförd.  

Väggen ska vara utförd med brandgipsskiva typ F om tillverkaren väljer att enbart prova enligt standardkonstruktionen i EN 1366–2. Standarden för brandspjällsprovning använder då en bättre vägg och med högre densitet än de väggar som idag används i praktiken, gipsskivor som sitter kvar under större delen av provningsförloppet. Medan en typ A-skiva kan börja falla bort så tidigt som 15–20 min efter att branden direktexponerar respektive gipsskiva. 

Säkerhetsfråga i branschen 

Detta gör att spjället får de bästa förutsättningar att klara brandprovningen hos tredje part för klassificeringen EI, då alla fyra gipsskivorna som skyddar brandspjället under provningen skall vara av typen brandgipsskiva typ F (EN 520). Dessa skivor har ett alltså mycket bättre brandmotstånd än normalgipsskivan typ A som typiskt används i våra byggnader idag. Jag anser att det kan finnas stor risk för oförväntad ökning av värmeledning till den oexponerade sidan av brandcellsgränsen via brandspjället om det inte skyddas på samma sätt som i provningen med typ F-gipsskivan. Man vet alltså inte brandspjällets prestanda när det är installerat i en vägg med skivor av lägre gipsdensitet som normalgips typ A. 

Detta skulle kunna leda till att brännbart material på den oexponerade sidan antänds snabbare, eller att utrymningen försvåras på grund av snabbare temperaturhöjning än väntat. Brandmotståndet är beroende av vilken konstruktion som det specifika spjället har, exempelvis spjällbladets placering och ingående isolermaterial men i allra högsta grad också den typ av gipsskiva som spjället installeras i. Till detta tillkommer en eventuell efterlagning, tätning där allt verifieras som ett sammanhängande system för att vara en CE-godkänd lösning. 

Förslag på lösning 

Utmaningarna är många när det gäller installationsbrandskydd och kräver ständigt nya specifika brandprovningar på grund av varierande byggnadskonstruktioner. Men i detta fall är omfattningen av alla installationer, där brandspjäll installerats i en sämre gipskvalitet (typ A) än vad spjället troligen verifierats och provats för, väldigt stor. Det är mindre sannolikt att typ F-gipsskivor skulle börja installeras på grund av ett brandspjäll kräver det, dels på grund av det skulle driva högre kostnader, dels eventuella produktionstekniska utmaningar. 

Jag anser att branschen behöver specifika brandprovningar för brandspjäll monterade i väggar med typ A-gipsskivor. Så att vi vet hur de verkligen presterar under brandförhållanden med normalgipsskiva typ A. Detta skulle säkerställa att spjällen fungerar i den vanligaste väggtypen och minskar risken för olyckor. Tyvärr är informationen om dessa detaljer endast tillgänglig i provningsstandarder, vilket gör att kunskapen om viktiga skillnader inte alltid når ut till branschen. 

/Niclas Andersson 

Dela14Dela2
Extern Skribent

Extern Skribent

Rekommenderad läsning!

Caféägare nekas ersättning efter fritösbrand

av Pernilla Fredholm
2025-08-21
0
Brian Mailund, chef för Brandteknisk Driftsrådgivning på DBI, uppmuntrar till att skicka anställda på en brandbekämpningskurs. ”Det kan vara avgörande i ett potentiellt ersättningsärende”, säger han.
BILD: Brandogsikring.dk

En dom i danska Randers slår fast att ett försäkringsbolag inte behöver betala ersättning efter en fritösbrand på ett jylländskt café. Orsaken: en anställd använde inte brandfilten som...

Läs mer

Autonoma drönarsvärmar ska bekämpa skogsbränder

av Pernilla Fredholm
2025-08-20
0
Ultralätta, autonoma helikoptrar ska bekämpa skogsbränder i framtiden. BILD: Aider/Münchens tekniska högskola

Den oroväckande ökningen av skogsbränderna världen över visar vikten av effektiva brandbekämpningsmetoder. Från Tyskland kommer nu en ny lösning med autonoma, ultralätta helikoptrar. Den ökande intensiteten av skogsbränder...

Läs mer

Hur mycket brann det förra året?

av Pernilla Fredholm
2025-08-18
0
Trenden kring bränder går glädjande nog fortsatt neråt, visar Brandskyddsföreningens Brandrapport för 2024.

Vilken typ av bränder var vanligast och var det någon skillnad mellan län och kommuner? Svaren finns i Brandskyddsföreningens Brandrapport för 2024.I rapporten analyseras branddata på såväl i...

Läs mer

Nya riktlinjer för träkonstruktioner pekar på utmaningar

av Pernilla Fredholm
2025-08-17
0
En del av syftet med den nya guiden 'Brandteknisk verifiering av bärande träkonstruktioner' har varit att hitta praktiskt tillämpbara metoder för att dokumentera träkonstruktioner.
BILD: DBI

Det saknas erkända metoder för att dokumentera träkonstruktioner. En ny dansk guide sammanför nu regler och teori om de mekanismer som krävs för bärande träkonstruktioner. Träbyggnader blir allt...

Läs mer

Skogsbränderna ökar dramatiskt i Europa

av Pernilla Fredholm
2025-08-13
0
BILD: DW News

Skogsbränderna i Europa har nästan blivit dubbelt så många jämfört med genomsnittet för de senaste 19 åren. Hittills i år har över 1 500 större bränder inträffat, mot...

Läs mer
brandsäkert bevakar brandskyddsbranschen brandskyddsforeningen tidskrift brandsakert brandskyddsforeningen

Brandsäkert är den ledande tidningen för dig som vill hålla dig uppdaterad inom brandsäkerhetsfrågor.

Prenumerera på Tidningen Brandsäkert

Prenumerera på Tidningen Brandsäkert – den ledande tidningen för dig som vill hålla dig uppdaterad inom brandsäkerhetsfrågor.

Beställ här

Inga träffar
Visa alla
  • Annonsera
  • Brandgalan
  • Brandsäkerts Nyhetsbrev
  • Kalendarium
  • Om oss
  • Prenumerera
  • Start