Branden i Crans-Montana väcker en del frågor om brandsäkerhet och om hur det påverkar Sverige. Vi har låtit tre experter kommentera. Här kommer kommentar från Erik Lundström, WSP.
Den tragiska branden på Le Constellation var av allt att döma en konsekvens av flera allvarliga brister. I både traditionell media och i kommentarsfält på nätet har dock fokus tenderat ligga på förbud mot pyroteknik vilket gjort att de underliggande problemen, så som brännbara ytskikt och otillräckliga utrymningsvägar, delvis hamnat i skymundan. Gällande utrymningssituationen saknas än så länge en del viktiga fakta så exakt hur grova brister som förelåg kan man i nuläget bara spekulera om men det står klart att takytskiktet bidrog till en mycket snabb brandspridning.
Tragedin väcker viktiga frågor om brandsäkerhet
Det finns förstås uppenbara fördelar med att förbjuda olika typer tändkällor i form av pyroteknik, levande ljus, öppna eldar m.fl. men med den typ av takytskikt som förekom hade ett motsvarande brandförlopp lika väl kunnat uppkomma till följd av elfel eller att en gäst lekt med en tändare, cigarett eller liknande. I de flesta typer av verksamheter går det helt enkelt inte att förhindra uppkomst av brand så i miljöer likt denna behöver brandskyddet vara utformat så att en mindre tändkälla inte leder till snabb brandspridning. Detta innebär bland annat att ytskikt och fast såväl som lös inredning behöver väljas och placeras med brandrisken i åtanke.
Vad gäller ytskikt och fast inredning är kraven i byggreglerna ganska tydliga och brandkonsulterna har som regel god kunskap om vilka krav som ställs. I samband med byggprocessärenden brukar de i regel även på plats kontrollera att en byggnads faktiska utformning stämmer överens med kraven. Dessa kontroller görs dock oftast i samband med avslut av ett byggprojekt i ett skede där lokalen ännu inte är färdiginredd på det sätt verksamhetsutövaren tänkt sig. En lokal som vid utförandekontrollen ser ut att uppfylla gällande krav kan därför några månader senare ha inretts på ett sätt som är direkt olämpligt ur brandsynpunkt.
Det finns många möjliga orsaker till diskrepansen mellan hur det borde se ut och hur det faktiskt ser ut, men en viktig förklaring är troligen att lös inredning endast regleras indirekt och det kan vara svårt även för sakkunniga inom brand att bedöma olika inredningsprodukters brandegenskaper. Avseende ytskikt och fast inredning, exempelvis den typ av skummaterial som förekom i taket på Le Constellation, så är dock kraven tydliga både på det sätt de formuleras av myndigheterna och redovisas i brandskyddsdokumentationerna. Här ligger snarare problematiken i att fastighetsägare eller verksamhetsutövare inte följer de krav som ställts.
I dessa fall kan avvikelser i första hand antas bero på bristande kommunikation eller möjligen förståelse för de krav som ställs på byggnaden, men man kan heller inte utesluta en ovilja att ta till sig av krav som går emot verksamhetens önskemål om hur de vill inreda lokalen. I rollen som brandkonsult har jag själv varit på plats i en någorlunda välkänd barmiljö och pekat på otillåtna plastytskikt i en utrymningsväg, bara för att några månader senare notera att inget gjorts åt saken. Under sådana förutsättningar är sannolikt myndighetstillsyn det enda som hjälper.
Detta för en åter till en av frågeställningarna i artikeln, det vill säga om den kommunala tillsynsverksamheten (av byggnadsnämnd eller räddningstjänst) bedrivs tillräcklig aktivt i dessa miljöer och sekundärt i vilken omfattning ytskikt och inredning beaktas vid tillsynen. Du som läsare kan gissningsvis erinra dig om något objekt i din egen kommun där inredningen kan misstänkas lämna en del att önska. Kanske är det en större växtvägg eller palmer av plast i en restaurang, takdekoration av vass i en bar eller som i Le Constellation en typ av improviserad ljudabsorbent.
Det ska dock poängteras att förekomst av brännbar inredning, till och med sådan av plast, inte per automatik ska likställas med ett otillräckligt brandskydd såvida brandskyddet i övrigt är tillfredställande vad gäller utrymningsvägar, brand- och utrymningslarm m.m. men förutsättningarna behöver värderas i en helhetsbild. Under förvaltningsskedet är det primärt i samband med myndighetstillsyn som tillfälle för en sådan utvärdering ges och därav vikten att så också sker.
