Ett ”insekternas armageddon”, så kallar forskare den pågående massdöden av bin, humlor, fjärilar och andra sexfotingar. På Irland har det ekologiska nätverket AIPP fått människor i alla åldrar och yrkesroller att gå samman för att förbättra livsvillkoren för den gröna öns pollinatörer. Brandsäkert har besökt den klassiska marknadsstaden Macroom – och Irlands insektvänligaste brandstation.
Text: Kristin Pineda Svenske, foto: David Pineda Svenske
Vid Macrooms brandstation på södra Irland pågår en febril aktivitet. Luften är fylld av ett intensivt surrande och marken tycks närmast vibrera av bin, svävarflugor, steklar, fjärilar och humlor som flitigt tumlar omkring på fälten av vajande kamomill, blåklint, vallmo, ängsnäva och rallarros.
Själva byggnaden ligger dock tyst – hela regionen Corks 2 000 beredskapsbrandmän har precis gått i strejk då Brandsäkert kommer på besök. Konflikten kring rimlig ersättning och förbättrade arbetsvillkor kvarstår i skrivande stund, även om åtminstone Macrooms brandmän sedan ett år tillbaka har fått en mer funktionell arbetsplats.
Nog för att den gamla beredskapsstationen var charmigt belägen innanför Macrooms gamla slottsmurar, men byggnaden, inklämd på två våningar mellan en idrottshall och en inmurad parkeringsplats, var både opraktisk och omodern. Istället för att snirkla sig fram genom slottsporten och rakt ut på stadens torg, fullt med marknadsstånd och parkerade bilar, leder utfarten nu direkt till Macrooms största trafikled. Därtill ger den nya, drygt 300 kvadratmeter stora enplansbyggnaden snabbare framkomlighet mellan parkering, uteplats för brandövningar, utrustning och motorfordon, vilket sparar viktiga minuter vid brandkårens omkring 150 årliga utryckningar.
Tillgänglighet var dock inte det enda ledordet vid bygget av den nya stationen. Lika viktigt var det brittiska modeordet sustainability (hållbarhet), som ”genomsyrar varje aspekt av Corks nyaste brandstation”, enligt landstingsstyrelsens ordförande Tim Luceys tal vid stationens invigning i september 2022, då även Irlands bostadsminister Darragh O’Brien närvarade.
Det är många installationer som gör ”Charlie Kilo 32” till en av Irlands grönaste brandstationer. På taket sitter en rad med solpaneler, på uteplatsen står en uppsamlingstank för regnvatten som används vid brandövningar, medan de stora fönstren i söder och väster minskar behovet av artificiellt ljus. Och på tal om ljus: hållbarhet handlar förstås inte bara om vad man gör, utan även om vad man inte gör. Genom att avstå från den bland brandstationer så populära nattliga belysningen, sparar man inte bara energi, utan undviker också att bidra till områdets ljusföroreningar.
En annan, mindre iögonfallande ekologisk insats är områdets bibäddar: röjda jordytor där bin och andra småkryp kan gräva ned sig och lägga ägg. Då majoriteten av vilda bin föredrar att bygga sina bon på soliga, öppna ytor i sandig mark – vilket idag har blivit en bristvara – är sandbäddar faktiskt betydligt mer funktionella än de trendigare insektshotellen. Vill man ordna med bostad åt humlor, är tuvor av högt gräs den bästa lösningen, något man också har sett till att erbjuda runt brandstationens välplanterade parkering.
Men … stopp ett tag. Varför allt detta ståhej kring en hop humlor? För skeptiker kan det låta som ett publikfriande grönmålningsprojekt, men Macrooms hållbarhetssatsning är kopplad till det rikstäckande initiativet All-Ireland Pollinator Plan (AIPP), som sedan sin implementering 2015 har klassats som en exemplarisk miljömodell av EU. Målsättningen är enkel: att göra öriket mer pollinatörvänligt.
Enligt omfattande undersökning från 2020 har världen förlorat mellan 250 000 och 500 000 insektsarter, eller 5-10 procent, de senaste 150 åren. En annan studie fastslog att vi årligen förlorar 2,5 procent av jordens bestånd av insekter. Fortsätter utrotningen i samma takt, kommer världens insekter att ha försvunnit inom det kommande seklet.
En brandstation i Macroom kanske inte kan rädda hela världens insektsbestånd, precis som inte ett bi kan pollinera hela världens blommor. Men varje insats räknas, såväl hos bin som hos människor. Vill vi inte leva i en värld utan insekter, bör vi nog följa brandkåren i Macrooms exempel och omgående ta på oss bi- och fjärilsglasögonen.
Visste du att …
… det ekonomiska värdet av Europas pollinerande insekter uppgår till 180 miljarder kronor? I Sverige värderas honungsbinas aktivitet till omkring 600 miljoner kronor (själva honungsproduktionen icke medräknad).
HALLÅ DÄR ...
Kate Chandler, så kallad pollineringsgeneral vid AIPP, i färd med att ta fram en specifik guide för brandstationer, tågstationer, polisstationer och liknande byggnader.
Hur ser ni på brandrisken kring insektshotell, oklippta ängar, otrimmade snår?
Vi rekommenderar bara små insektshotell, för att minska spridningen av sjukdomar och de medför ingen brandrisk. Däremot föreligger en risk kring att lämna blomsterängar oklippta under en lång period, vilket vi betonar i vår guide kring allmänna blomsterängar.
Vi håller på att ta fram en ny guide för kommunala grönområden, som kommer att innehålla rekommendationer med hänsyn till brandrisken. Där talar vi bland annat om kortklippta brandgator, fria ytor mellan ängar och häckar, med mera. På Irland har vi fortfarande ett tämligen vått klimat, men i takt med att somrarna blir allt hetare och torrare, kommer vi att rekommendera att även blomsterängar hanteras med hänsyn till brandfaran.
Insekternas Harmageddon
I Puerto I Puerto Ricos regnskog har antalet marklevande insekter de senaste 35 åren minskat med 98 procent. På Nya Zeeland listas omkring hälften av alla skalbaggar som utrotningshotade. I Europa har bestånden av flygande insekter minskat med 80 procent bara de senaste 30 åren. Var tionde fjärils- och biart hotas av utrotning, och en fjärdedel av alla humlearter. Följderna när fåglar, fladdermöss, paddor, ormar och ödlor blir utan sitt främsta näringsintag kan man bara spekulera i, men det råder ingen tvekan om att hela ekosystem kommer att kollapsa. Om man därtill väger in att 84 procent av Europas odlade grödor förlitar sig på insekter för pollineringshjälp, börjar vidden av den överhängande mardrömmen bli tydlig.
Seattle grönast i USA
Ett annat exempel där toppmoderna miljölösningar kombineras med traditionell grönska är Fire Station 20 i Seattle, Washington, i USA. År 2015 korades anläggningen till landets mest miljövänliga brandstation genom att uppnå 98 av 110 poäng i den nationella certifieringen LEED (Leadership in Energy and Environment Design).
Byggnaden är 70 procent mer energisnål än dess lokala motsvarigheter. Precis som i Macroom utnyttjas naturligt solljus genom justerbara fönster och ljusinsläpp i soliga väderstreck, tillsammans med energisnål LED-belysning.
Vattenbesparande lågflödesfixturer har minskat vattenförbrukningen med närmare hälften, solpaneler täcker omkring en tredjedel av byggnadens energibehov medan 14 geotermiska brunnar står för uppvärmning av byggnaden, där ett system för värmeåtervinning dessutom ser till att 75 procent av värmen återanvänds.
Även vid det förberedande arbetet för bygget var återvinning ett återkommande tema. 90 procent av materialen från demoleringen av rivningsbyggnaderna på platsen kunde sparas för återbruk. I själva nybygget var omkring 30 procent av byggmaterialet återvunnet. Andra material valdes ut för sin miljövänlighet, exempelvis väggpaneler av zink som har en livslängd på 60 år och sedan är naturligt återvinningsbara.
I Seattle valde man att integrera en mer klassiskt ”grön” aspekt i stationen. Vissa delar av byggnaden har ett så kallat grönt tak, täckt av torv och sedumväxter. Kring stationen löper en serie av blomsterterrasser fulla med lokala, pollenrika växter som klarar av stark sol och torka, omgärdade av en spaljé med klätterväxter som genererar naturlig skugga både ute- och inomhus. Kanske är dock det allra mest uppskattade gröna inslaget stationens grönsaksträdgård, som anlades på begäran av personalen.
