Höga byggnader i Sverige har sämre brandskydd än liknande byggnader i flera andra länder, enligt en rapport som WSP gjort till Boverket. Kraven på sprinkler, fasadmaterial och dörrstängare till bostäder är exempel där Sverige sticker ut. Rapporten är beställd som en del i projektet Möjligheternas byggregler.
-Att vi är sämst i klassen är ta i, att Sverige ligger lågt i en del krav behöver inte betyda att vi ligger fel, säger Erik Lundström, brandingenjör på WSP och en av författarna till rapporten.
Rapporten består bland annat av en omvärldsbevakning där brandingenjörer i flera länder har svarat på en enkät. En begränsning gjordes vid förenklad dimensionering av bostäder, kontor och hotell och 20 till 30 parametrar studerades.
-Man kan märka att brandskyddsreglerna i olika länder har varit händelsebaserade. Efter stora bränder, till exempel i Triangle Shirtwaist Factory, MGM Grand och terrorattackerna mot World Trade Center har nya krav successivt införts vad gäller exempelvis antal utrymningsvägar, avskiljning av trapphus och schakt, återinrymning, ytskikt, sprinkler och bärförmåga vid brand, säger Erik Lundström.
Branden i Grenfell Tower i London medförde skärpta regler i Storbritannien men även i Australien. Där har fastighetsägarna tvingats bekosta inventeringar av befintligt byggnadsbestånd, byta ut eller bygga om ytterväggar som inte uppfyllt kraven och bekosta temporära brandskyddsåtgärder som till exempel brandvakter och utrymningslarm eller sprinklersystem fram till dess bristerna i brandskyddet åtgärdats.
-I Australien och Storbritannien har brännbara produkter som tidigare var bedömda som acceptabla enligt förenklad dimensionering nu blivit förbjudna i höga byggnader. I särskilt allvarliga fall har boende behövt evakueras till tillfälliga boenden i väntan på utbyte av fasadkonstruktionerna, säger Erik Lundström.
-Samtidigt är de svenska reglerna för höga byggnader i stort sett oförändrade sen BBR 19, säger Erik Lundström.
Just när det gäller krav på fasadmaterial skiljer sig Sverige åt jämfört med flera länder. I Hong Kong och Australien är brännbara material i fasader förbjudna i höga hus, i Norge är det förbjudet över fem våningar, i England över elva meter och i USA över 16 meter.
-I Sverige är det inte materialspecifikt, brandskyddet kan istället verifieras med fullskaleprov enligt SP Fire 105 eller med analytisk dimensionering, säger Erik Lundström.
Användning av brännbara material i ytterväggar, och då i synnerhet träfasader, är ett av de största frågetecknen gällande brandskydd i höga byggnader. Brandskyddsbehandlingen urlakar över tid och eftersom inga löpande provningar görs av fasaden när den väl är monterad så går det inte att veta under hur många år brandegenskaperna fortfarande är acceptabla.
-Den accelererade provning som görs på laboratorium inom SS-EN 16755 motsvarar inte verklig åldring och det är svårt och dyrt att prova en enskild yttervägg för att bedöma hur brandegenskaperna påverkats över tid. Här finns ett glapp mellan forskning och byggregler. Reglerna förutsätter att brandskyddet bibehålls över tid, men de standarder som finns på området täcker inte in den aspekten, säger Erik Lundström.
Han är även tveksam till om underhållet kommer skötas av fastighetsägarna.
-Ta en bostadsrättsförening som exempel. Vem tar ansvaret för att kontrollera brandskyddet i en fasad när eventuell försämring dessutom kan vara omöjlig att upptäcka utan brandprovning? Vi vet att underhåll inte alltid är prioriterat och anvisningarna från leverantörerna kan vara mycket kortfattade. Till dess förbättrade standarder är på plats behöver branschen bli bättre på att presentera vilken faktisk livslängd som kan förväntas, säger Erik Lundström.
Han är även tveksam till alla fastighetsägare har rätt kompetens för att tillgodose att brandskyddet är acceptabelt under hela byggnadens livslängd.
– Ett generellt krav på obrännbart material i ytterväggar skulle sannolikt minska risken för fel eftersom såväl egenskaper redovisade i produktblad som den färdiga produkten troligen är lättare att granska och att produkten är mindre känslig för felaktig montering i förhållande till brännbara material, säger Erik Lundström.
En annan lösning kan vara sprinklers som Norge satt som krav i bostadshus över två våningar. I Sverige finns inget sånt krav. Därför finns det flera höga byggnader i Sverige utan sprinkler, i enskilda fall upp mot 30 våningar.
-Det visar att det går att bygga utan sprinkler då en analytisk dimensionering visat tillräcklig säkerhetsnivå, säger Erik Lundström.
Det ställer dock stora krav på detaljutformning, kontroll och underhåll för att underhållet ska uppfylla den projekterade nivån.
-Ett allmänt krav på till exempel sprinkler vid ett visst våningsplan eller vid en viss byggnadsarea skulle då kunna tillgodose en förbättrad robusthet utan att skärpa kraven på kontrollapparaten. Men om det är nödvändigt och i så fall vilken lösning som är att föredra har inte utretts, säger Erik Lundström.
Men att de svenska kraven är lägre än andra länders innebär inte per automatik att de är sämre.
-Den svenska dödsbrandsstatistiken, men även empiriska observationer, visar att det sällan omkommer personer utanför startbrandcellen i höga byggnader. Det finns exempel på att det lett till omfattande egendomsskador men det är inte uppenbart att det är brandskyddsreglerna som varit otillräckliga, säger Erik Lundström.
År 2011 undersökte Boverket kostnadseffektiviteten för boendesprinkler i flerbostadshus och fann de inte var effektiva. I Storbritannien gjordes motsvarande undersökning och där ansågs sprinklers vara kostnadseffektiva. I Australien gjordes också en undersökning och där ansåg man inte att det var kostnadseffektivt, ändå infördes krav från fyra våningar.
-Skillnaden beror delvis på hur högt ett liv värderas. I Sverige och flera andra länder är det vanligen ca 20-40 miljoner kronor, medan det till exempel i USA kan vara mer än det dubbla. Beräkningarna av kostnadseffektiviteten är också väldigt känsliga för vilka antaganden som görs av nyttan, det vill säga hur många liv som sprinklersystem kan förväntas rädda, säger Erik Lundström.
I rapporten varnar Erik Lundström för att produkter som slutligen används inte är den som föreskrivits.
-I Sverige finns minst ett fall där de brandklassade fasadskivor som föreskrivits och uppfyllde SP Fire 105 inte var de som slutligen hamnade på byggnaden, säger Erik Lundström.
En delvis liknande problematik har uppdagats i flera fall i Australien där importerade byggnadsmaterial har deklarerats ha en viss brandegenskap men där det faktiska materialet haft en sämre prestanda.
-Det här visar att det alltid finns en risk för att det blir fel, trots att intentionen hos projektör, byggare och byggherre har varit att göra rätt. Att helt förebygga risken att fel produkt hamnar i byggnaden är dock troligen inte möjligt annat än genom brandprovning i samband med mottagningskontrollen, säger Erik Lundström.
Slutsatser från Brandskydd i höga byggnader
Brandskyddskraven för höga byggnader i jämförbara länder är generellt högre än i Sverige. I synnerhet är det kraven på byggnadens bärförmåga vid brand, brandavskiljande konstruktioner, minsta antalet trapphus och sprinkler som skiljer sig åt.
Statistiskt sett utmärker sig inte bränder i höga byggnader som en stor brandrisk. Av de dödsbränder i flerbostadshus, kontor och hotell som inträffat i Sverige under de senaste 20 aren är det mycket sällan att fler än en person har omkommit. Utländska data talar för att brandrisken i höga byggnader snarare är lägre än i låga byggnader.
Allvarliga bränder som inträffat i höga byggnader kännetecknas normalt av brister i brandskyddet kopplade till felaktigt utförande eller felaktig projektering, eventuellt delvis orsakat av oklarheter i regelverken (t.ex. Grenfell Tower).
Brännbara fasader/ytterväggskonstruktioner har varit orsak till flera av de allvarligaste bränderna under senare år. Andra återkommande orsaker utgörs av extrema händelser som byggnadens brandskydd inte varit dimensionerat för (flygplanskrascher, terrorhändelser, bränder under byggtid).
Tillfredställande brandskydd kan sannolikt erhållas även utan sprinkler i höga byggnader, åtminstone för vissa byggnadstyper och verksamhetsklasser, under förutsättning att det passiva brandskyddet är robust och detaljutförande samt underhåll är tillfredställande.
Det här är en artikel i en serie. Övriga artiklar:
Brandskyddet i Sveriges högsta byggnader
Bränder i höga byggnader
Styrelsen tar stora risker!
Liten marginal till stor katasfrof!
