De flesta byggstarter sker enligt de gamla byggreglerna, vilka kan användas till och med den 1 juli. Tryggt och säkert kan man tycka. Men i projektet Nya Holtermanska i Göteborg har man tänkt tvärtom, de började projektera enligt de nya reglerna redan innan de trätt i kraft.
På platsen där Holtermanska sjukhuset tidigare låg, bara ett stenkast från Chalmers campus, planeras nu tre nya hus med 386 student- och forskarbostäder. Projektet, som fått namnet Nya Holtermanska, blir Chalmers Studentbostäders största byggsatsning sedan 1960-talet. Projektet omfattar även cirka 2500 kvadratmeter lokalyta för kontor och verksamheter.
Det är också ett av de första projekten i Sverige som använder Boverkets nya byggregler, tidigare kallat Möjligheternas byggregler, som trädde i kraft 1 juli 2025.
-Vi är mitt i bygglovsprocessen, så det är ju lite nytt för oss alla. Men vi började projektera redan i april 2025 och tjuvstartade lite med att tron att de nya byggreglerna skulle vinna laga kraft den 1 juli, säger Sanna Lundberg, projektutvecklare på Chalmers Studentbostäder.
Vad var drivkraften att ta det steget?
-Genom Boverkets nya byggregler och lättnaderna för studentbostäder har vi kunnat ha fullt fokus på att skapa yteffektiva och praktiska bostäder utifrån studenternas behov, säger Sanna Lundberg.
I de nya byggreglerna har tillgänglighetskraven ändrats enligt 80–20-regeln. Vilket innebär att 20 procent av bostäderna behöver vara fullt tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i stället för 100 procent.
-Ett handikapps-WC till exempel tar upp väldigt stor procentandel av lägenhetens totala kvadratmeter. Vi vill hellre lägga de kvadratmetrarna utanför WC. Det går historier om att studenterna bär in skrivbord inne på toan för att ha sin studieplats, säger Sanna Lundberg.
Därför har en typisk studentetta kunnat minskas från cirka 23 till cirka 20 kvadratmeter.
-Den mindre ytan gör att månadskostnaden blir lägre och det får plats fler lägenheter i samma huskropp, säger Sanna Lundberg
Små bostäder, men de boende har tillgång till kårhusets alla faciliteter ett stenkast från huvudentrén.
-Vi har dock valt att inte göra några lägenheter mindre än 19 kvadratmeter, vilket betyder att även de minsta lägenheterna har möjlighet till flexibel möblering med säng, matplats och fåtölj eller skrivbord, säger Sanna Lundberg
Ur ett brandtekniskt perspektiv finns också fördelar. Till exempel behövs inte trycksättning av räddningshissar längre om hisshallen förses med en extra sluss. I äldre regler krävdes det i princip alltid att räddningshissar skulle vara trycksatta, alltså ha ett övertryck i schaktet för att hindra rök från att tränga in under en brand.
– Det är en teknik som är dyr, tekniskt komplicerad och känslig för störningar. I byggnader som studentbostäder, där till exempel dörrar kan ställas upp eller manipuleras, kan det därför vara bättre med andra lösningar, så som en extra sluss, säger Axel Mossberg, forskningschef och brandskyddskonsult, Bengt Dahlgren Brand & Risk.
Han förklarar här en viktig förändring i Boverkets nya byggregler:
-Tidigare utgick kraven på räddningshissar från antalet våningsplan, men i det nya regelverket styrs kraven i stället av den faktiska höjden mellan brandkårens angreppspunkt och den plats i byggnaden där insats ska ske, alltså en mer verklighetsförankrad bedömning, säger Axel Mossberg.
Det gör att vissa byggnader, som Holtermanska, kan byggas helt utan trycksatt hiss.
Axel Mossberg illustrerar problemet med äldre regler:
– Det kunde krävas räddningshiss i byggnader som egentligen inte var särskilt höga, bara för att de hade många våningar, till exempel byggnader i sutteräng där angreppsvägen var relativt hög i huset. Samtidigt kunde höga byggnader utan så många våningar undgå kravet, trots att det insatsmässigt var rimligt att ha hiss där.
Han tycker det kravet var orimligt.
-Problemet för räddningstjänsten är hur långt upp i byggnaden de behöver ta sig, inte hur många våningsplan en byggnad har. Det nya måttet, från angreppspunkt till insatsplats, är alltså bättre anpassat till syftet med installationen, säger Axel Mossberg.
En annan liknande förändring är kravet på stigarledning, den vertikala ledning som brandkåren kopplar sina slangar till i höga byggnader för att slippa dra slang väldigt långt i höga trapphus. De tidigare kraven utgick från byggnadshöjd, till exempel från mark till taknock. Problemet med det är att byggnadshöjd inte alltid säger något om hur högt upp räddningstjänsten behöver ta sig för att släcka branden.
-På grund av hur måttet mäts, där vinkeln mellan fasad och yttertak är avgörande, kan en byggnad ha låg byggnadshöjd, men en betydligt högre ”verklig” höjd. Det kan innebära långa interna vertikala avstånd där stigarledning hade behövts, men där kravet inte hade ställts enligt de gamla reglerna, säger Axel Mossberg.
I det nya regelverket kravställs alltså var brandkåren kan komma in och hur långt upp de behöver ta sig med vattnet.
-Det är ett mycket rimligare sätt att ställa kravet. Det gör att man får stigarledningar där de verkligen behövs, inte bara där regelverkets formella höjdmått råkar slå till. Det matchar bättre med hur svårigheterna vid en verklig brandsituation ser ut och hur räddningstjänsten faktiskt arbetar, säger Axel Mossberg.
Nya Holtermanska har 16 våningar, men byggrätten hade tillåtit 17 våningar. Då hade en annan viktig ändring i reglerna kunnat tillämpas. I de gamla reglerna krävdes då en så kallad Br0-analys, en omfattande teknisk utredning där byggherren måste visa att byggnaden uppfyller samtliga funktionskrav för brandskydd. Det krävde ofta avancerade simuleringar, beräkningar och expertbedömningar.
-I de nya reglerna har Boverket infört preciserade krav för byggnader upp till 20 våningar. Det innebär alltså att ”förenklade regler”, kan tillämpas i större utsträckning än tidigare, när det var 16 våningsplan, säger Axel Mossberg
Något som gett upphov till en diskussion i projektet gäller brandgasventilation, till exempel öppningsbara fönster eller fläktar som släpper ut rök och brandgaser från ett utrymme.
I det första utkastet till nya byggregler fanns ett föreslaget krav att alla utrymmen utan fönster skulle ha brandgasventilation. Det hade blivit ett stort ingrepp som påverkar utformningen av teknikutrymmen och förråd. Men inför den färdiga versionen av reglerna ströks eller mildrades det kravet.
I och med att projekteringen av Nya Holtermanska till viss del skett innan det färdiga regelverket var på plats fanns det därför brandgasventilation, eller fönster, inritat i många utrymmen. Projektgruppen valde då att ta det säkra före det osäkra och behöll dessa lösningar. Det är även en lösning som kan öka egendomsskyddet och som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till mindre skador vid små bränder i sådana utrymmen.
I och med att kravställningen ändrades mellan remiss och färdigt regelverk uppstod även en viss tveksamhet kring hur kravet i det slutgiltiga regelverket skulle tolkas. En situation som uppstod i flera andra fall också.
-Även om det är tydliga kravställningar, så är det också ganska mycket som kan tolkas. Beroende på om man läser meningen på ett visst sätt eller på ett annat, så hamnar man i olika kravnivåer, säger Axel Mossberg.
En förhoppning med de nya byggreglerna är att de ska föda innovationer. Hur har det blivit på Nya Holtermanska?
– Det här är vårt första projekt enligt nya byggreglerna. Och det är väl en process. Men jag skulle säga att vi har varit ganska konservativa, säger Sanna Lundberg.
– Ja, men absolut. Det beror på vad man menar med innovationer så klart. Men det är präglat av att vara det första projektet. Man har inte tagit ut svängarna allt för mycket. Det är ganska likt så som man hade byggt i det gamla regelverket, säger Axel Mossberg.
Hur ska man då sammanfatta det första projektet enligt de nya byggreglerna?
-Jag har lärt mig jättemycket. Jag har suttit i remissgrupper och läst de här reglerna upp och ner och kommenterat och remissat. Så jag upplevde att jag var insatt i reglerna även innan. Men det är faktiskt någonting helt annat när man sedan använder dem på riktigt. Man inser snabbt att man inte var så insatt som man trodde och det har varit väldigt lärorikt, säger Axel Mossberg.
Han tror att det kommer bli revideringar och förtydliggörande från Boverkets sida, ju fler som bygger enligt de nya reglerna. Redan nu uppdaterar Boverket vissa texter på sin vägledningssajt kopplat till vilka frågor de får in.
-Min uppriktiga åsikt är att Boverket har gjort ett bra jobb. Det är svårt att skriva regler och det kommer alltid finnas delar av regelverket och enskilda paragrafer och kravställningar som man har åsikter om. Jag tycker kanske inte alla delar av regelverket är supertoppen. Men jag tycker att om man ser det sammantaget så har man varit mycket noggrannare än man någonsin varit tidigare i att verklighetskoppla kravställningarna, säger Axel Mossberg.
