Debatt: Mats Björs, generalsekreterare Brandskyddsföreningen
När olyckan eller krisen slår till är det nästan alltid en vanlig människa som är först på plats. En granne, en förbipasserande, någon som vill hjälpa. Med Civil insatsperson (CIP) får den personen också förmågan – kunskap, utrustning och larmväg – att verkligen göra skillnad.
Forskningen visar att det räddar liv, minskar skador och stärker tilliten mellan människor. Cirka 700 CIP finns redan, varav 430 är utbildade i Brandskyddsföreningens koncept, och över 2 900 frivilliga vill bli CIP. Målet är 75 000 CIP till 2030. Vi samarbetar med mer än 30 räddningstjänster, och finansiering är klar i bland annat Dalarna, Gotland, Södermanland, Älvsborg, Halland, Göteborg och Skaraborg. Det fungerar – i både glesbygd och tätort.
Regeringen har nu aviserat betydande satsningar på räddningstjänst och befolkningsskydd för att stärka det civila försvaret. Medlen ska fördelas av MSB (framöver Myndigheten för civilt försvar) till olika projekt. Redan nu tilldelas kommuner och regioner 4,6 miljarder kronor 2026–2028 för att stärka den lokala beredskapen. Här finns alltså en möjlighet att även finansiera CIP på kommun- och regionnivå.
Trots det saknas en självklar sak: en budgetrad som gör det möjligt för Myndigheten för civilt försvar (MCF) att direkt stötta ideella satsningar som CIP – initiativ som redan visat samhällsnytta och brett stöd.
Näringslivet och kommunerna bidrar redan, men den nationella infrastrukturen – utbildning, samordning och IT-stöd – kräver en stabil statlig grundfinansiering. För varje krona som investeras i CIP sparas mångdubbelt i minskade skador och snabbare insatser.
När regeringen nu formulerar regleringsbrevet till MCF finns chansen att gå från ord till handling. En tydlig instruktion och en budgetrad skulle ge myndigheten mandat att stötta initiativ som CIP – en liten satsning med stor effekt.
Det är en investering i trygghet, tillit och ett Sverige som faktiskt räcker till när det verkligen gäller.
