Två bränder på samma tak i Södertälje visade hur skador i solpaneler kan orsaka återantändning – men också hur viktigt det är med underhåll, skyltning och dokumentation. MSB tar fram en ny vägledning för räddningstjänstens insatser vid solcellsbränder, och Brandskyddsföreningen lyfter behovet av rätt installation och regelbunden kontroll när solcellerna blir allt fler på svenska tak.
Strax före klockan fem på eftermiddagen den 27 juli larmades räddningstjänsten om en brand i ett flerbostadshus på Wibeliusgatan i Södertälje, bara 200 meter från brandstationen. En inringare uppgav att rök och lågor syntes från taket, som var utrustat med solceller.
Räddningstjänsten möttes av kraftig rökutveckling och öppna lågor på taket, och branden hade spridit sig ner i vindskonstruktionen. Släckningsarbetet inleddes invändigt med handbrandsläckare och vatten, samtidigt som man hela tiden tog hänsyn till riskerna med strömförande kablar. För att komma åt glödbränder sågades delar av taket bort från insidan, och paneler lyftes undan underifrån.
— Som tur var fanns det inte så mycket förvaring på vinden som hade kunnat antändas. För i så fall hade brandförloppet blivit mycket värre, säger Ebba Johnsson, brandingenjör på Södertörns brandförsvarsförbund och även författare till en rapport om händelsen.
Utvändigt kunde branden släckas från en hävare, även om den insatsen fördröjdes lite av att den var svår att få på plats. Brandmän tog sig även upp på taket för att frilägga plåten och komma åt bränderna.
— Vi fick kontroll över branden ganska fort, vilket nog hade att göra med att vi var på plats så snabbt. Men också för att räddningspersonalen jobbade målmedvetet utan avbrott, säger Ebba Johnsson.
När branden var släckt kontrollerade man att den inte spridit sig till fler ställen i konstruktionen, och sedan tätades hålet på taket med plast.
Nästan exakt ett dygn senare kom ett larm om brand in, på samma adress. Fem minuter senare var räddningstjänsten på plats och konstaterade att det brann i plasten man använt dagen innan för att väderskydda hålet i taket. Man gjorde ungefär samma procedur som dagen innan: Släckning inifrån med handbrandsläckare och vatten, medan hävare släckte från utsidan.
— Den här gången kunde insatspersonalen se blottade kablar under de brandskadade panelerna som gav ifrån sig gnistor, vilket troligen bildat en ljusbåge som tände plasten. Vi fick hjälp av en elektriker som kunde koppla bort panelerna runt om brandområdet, berättar Ebba Johnsson.
Polisen misstänkte först blixtnedslag som brandorsak, eftersom det varit åskväder i området första gången det brann. Men varken väderdata eller vittnesmål från grannarna tydde på det.
Räddningstjänsten gjorde ett platsbesök för att kontrollera de solcellspaneler som monterats ner från taket på den branddrabbade fastigheten. Där visade det sig att flera paneler var skadade, inte bara på det tak där branden uppstått utan även på ett intilliggande hus.
— Då tänkte jag att det lika gärna kunde ha börjat brinna där också. Det gör det till en generell risk, säger Ebba Johnsson.
Hon och hennes kollegor kom fram till att branden orsakats av kortslutning med värmeutveckling som fick panelerna att fatta eld. Men om det berodde på mekanisk påverkan, materialfel eller fel vid installationen gick inte att fastställa. Skadorna hade kunnat uppstå på flera olika sätt, konstaterar Ebba Johnsson. Exempelvis genom slag eller tryck, produktionsfel eller brister vid installationen. Eftersom det fanns liknande skador på flera paneler, i vissa fall utanpå glaset men i andra fall inuti själva panelerna, var det svårt att komma fram till exakt vad som hänt.
— Det mest troliga är att skadorna på panelerna hade funnits länge. Panelerna installerades redan 2013, och enligt bostadsrättsföreningen hade man inte låtit utföra något särskilda tillsyner eller underhåll eftersom allting fungerat fram tills branden. Men om det gjorts, hade man troligen upptäckt de här skadorna och sluppit bränderna.
Händelsen gav flera värdefulla insikter för både fastighetsägare och räddningstjänst, menar Ebba Johnsson. Den viktigaste är att ha regelbundna egenkontroller och underhåll av en solcellsanläggning för att tidigt kunna upptäcka fel. Dessutom fanns i det här fallet inga skyltar och ingen dokumentation om hur anläggningen fungerade, och inte heller kontaktuppgifter till personer som kunde bistå med kunskap.
— Anläggningen var byggd 2013, innan dagens standarder för märkning och information fanns. Men problemet är fortfarande aktuellt, för många äldre anläggningar saknar tydlig skyltning, säger Ebba Johnsson.
Även för räddningstjänstens fanns flera hemläxor, dels utifrån återantändningen. För att minska den risken behöver man se till att brandområdet inte har några strömförande delar kvar – framför allt om brandområdet täcks med ett brännbart material som i fallet på Wibeliusgatan. Men det behöver göras i samråd med behörig elektriker.
En annan viktig slutsats handlar om riskbedömning vid den här typen av bränder. Trots att det finns en nationell vägledning från MSB finns det en osäkerhet om vad räddningspersonal bör och inte bör göra i samband med bränder i solcellsanläggningar. Dels saknar räddningstjänsten ofta den elektriska kunskap som behövs. Men man efterlyser också tydliga beskrivningar på plats om hur anläggningarna är installerade, eftersom de är uppbyggda på olika sätt.
— Vi såg att vår egen offensiva insats snabbt gav resultat för att begränsa branden. Räddningstjänst handskas ju med bränder hela tiden, och de är alltid farliga. Solcellerna innebär självklart ytterligare en risk, men den kanske är inte så stor som vi tidigare tänkt och trott. Med mer kunskap vågar vi agera mer offensivt, säger Ebba Johnsson.
Ny vägledning på gång från MSB
MSB har analyserat ett antal bränder med solcellspaneler på taket samt gjort olika tester vid solcellsanläggningar. Det visade sig att rädslan för att få ström i sig är överdriven.
Natten den 4 juli började det brinna på taket till ett flerfamiljshus i Emmaboda. Flera familjer evakuerades och släckningsarbetet pågick under många timmar. För SVTs lokalnyheter beskrev räddningstjänsten att insatsen var komplicerad eftersom taket var täckt med solcellspaneler.
Mattias Strömgren, handläggare inom olycksutredning och analys på MSB, berättade för SVT att det är vanligt att MSB kontaktas av brandkårer runt om i landet som uttrycker oro för solcellsanläggningar som börjar brinna.
— Det finns ett behov av att få bättre vägledning och kunskap och det är något vi jobbar med just nu. Med rätt kunskap och rätt skyddsutrustning kan släckningsarbetet genomföras på ett väldigt säkert och enkelt sätt, säger Mattias Strömgren.
MSB har också gjort tester för bränder i solcellsanläggningar. Resultaten visade att riskerna ofta är mindre än man trott och är nu underlag för den nya vägledning till räddningstjänsten som MSB släpper kring årsskiftet.
- Bland annat testade man att skapa ljusbågar med maximal spänning och ström i systemet, mot både handskar och stövlar. Testerna visade att räddningstjänstens normala skyddsutrustning ger ett väldigt bra skydd.
- Ett test gjordes även nattetid med räddningstjänstens arbetsbelysning påslagen, för att se hur det påverkade solcellerna. Det visade sig att spänningen som uppstod inte innehöll tillräckligt med energi för att ge ljusbågar, även om spänningen var farlig ur personsäkerhetsperspektiv.
- Olika takmaterial testades också. De visade att plåttak, blöta papptak och även tegelpannor kunde leda ström, men med rätt utbildning går det ändå att göra en säker insats trots den spänning som uppstår.
- En annan insikt var att med rätt verktyg, skyddsutrustning och utbildning går det även att klippa kablar utan några större problem.
Solceller växer – men också brandriskerna
Solceller blir allt vanligare i Sverige. Vid slutet av 2024 fanns närmare 300 000 nätanslutna anläggningar, och antalet väntas öka till omkring 750 000 år 2027. Men utvecklingen innebär också fler brandrisker, varnar Brandskyddsföreningen.
En av de största riskerna med solcellsanläggningar är bristfälligt utförda installationer. Många installationer görs inte av auktoriserade elinstallationsföretag, eller av företag med låg kompetens, vilket gör att standarder, regelverk och tillverkarens anvisningar inte följs. Det menar Joakim Jonsson, elexpert på Brandskyddsföreningen.
— Detta ökar risken för brand, särskilt om viktiga komponenter som MC-4-kontakter och DC-brytare monteras fel. Det kan orsaka glappkontakt, vilket kan leda till överhettning och i värsta fall brand, säger Joakim Jonsson.
En brittisk rapport visar att av 80 bränder som undersöktes i solcellsanläggningar hade 58 sitt ursprung i själva solcellerna. De vanligaste orsakerna var dåliga installationer, fel i DC-brytare, felkopplade MC-4-kontakter och fukt som trängt in.
— Fukt kan leda till korrosion och glappkontakter, vilket i sin tur kan orsaka överhettning och antända brännbart material i närheten, säger Joakim Jonsson.
Även i Sverige har incidenter inträffat. Vid ett gårdshotell i Laholm började det brinna i växelriktaren, och i ett annat fall orsakade fukt i en DC-brytare en brand bara tre år efter installationen.
— De flesta solcellsanläggningar är ganska nya, men de påverkas av väder, vind, snöskottning och ombyggnationer. Med tiden kan de bli mer slitna och därmed brandfarligare. Därför kräver Elsäkerhetsverket att innehavaren regelbundet och fortlöpande kontrollerar anläggningen enligt föreskriften ELSÄK-FS 2022:3, säger Joakim Jonsson.
Så minskar du riskerna:
- Anlita auktoriserade installatörer. Kontrollera att företaget är registrerat hos Elsäkerhetsverket på www.kollaelforetaget.se. Försäkra dig om att de får arbeta med solcellsinstallationer och be alltid om referenser.
- Följ standarder och föreskrifter. Kräv att installationen görs enligt gällande standarder som SS 436 40 00 SEK/Svensk Elstandard och SEK Handbok 457, samt enligt tillverkarens anvisningar.
- Besiktning och kontroller. Ta in en oberoende besiktningsperson som kan besiktiga anläggningen och agera kontrollansvarig. Viktiga steg är:
- Innan installationen – kontrollera att företaget har rätt kompetens.
- Under installationen – följ upp att standarder, föreskrifter och instruktioner följs och ta hjälp av utsedd besiktningsperson.
- Efter installationen – gör en slutbesiktning för att försäkra dig om att allt är korrekt utfört.
