Eldhärjade skogsområden i Norden fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Utsläppen är till och med betydligt högre efter en brand, än medan den pågår. Det visar en ny unik studie från Lunds universitet, där effekten av den omfattande skogsbranden i Ljusdal den torra sommaren 2018 har studerats.
Att klimatförändringen, med stigande temperaturer som följd, ökar risken för skogsbränder är väl känt. Effekterna på klimatet av skogsbränder är däremot mindre känd när det gäller bränder i norra Europa. Den boreala skogen, som sträcker sig över norra halvklotet från Nordamerika till Sibirien, är en av världens största kolsänkor – skogen har under tusentals år absorberat ungefär en miljard ton koldioxid från atmosfären. När denna skog brinner frigörs också större mängder koldioxid än vid skogsbränder på andra platser på jorden, vilket förstärker klimatförändringen. Orsaken är att mycket kol även är lagrad i marken och inte bara i träden i dessa skogar, och att även marken brinner vid en skogsbrand, med koldioxidutsläpp som följd.
– Vi har velat undersöka just vilka klimateffekter som skogsbränder i nordeuropeisk boreal skog ger. I princip har inga motsvarande mätningar gjorts efter bränder i Norden, bortsett från vår studie, och vi behöver den här kunskapen för att kunna förstå framtidens klimat, inte minst då klimatförändringen väntas leda till så många fler bränder, säger Natascha Kljun, professor på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet, som gjort studien tillsammans med forskaren Julia Kelly och sin forskargrupp.
Forskarna i Lund har fokuserat på den omfattande branden som skedde nära Ljusdal den varma sommaren 2018. Antalet skogsbränder i de nordiska länderna detta år var fler än någonsin tidigare i modern historia. I Sverige var den totala nedbrunna arealen tio gånger större än ett genomsnittligt år.
Efter branden satte forskarna upp mätstationer på olika ställen på det brandhärjade området, för att mäta koldioxidutsläppen från trädrester och mark, samt följa hur vegetationen så småningom kom tillbaka. Resultaten visar att den brända marken fortsatte att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat och att dessa utsläpp under de fyra år som mätningarna pågick översteg de utsläpp som skedde under själva branden – de var till och med nästan dubbelt så stora
– Det förvånade oss att utsläppen var högre efter branden än under själva branden. Våra resultat visar också att utsläppen fortsätter under lång tid och att det tar lång tid för skogen att återhämta sig som kolsänka, säger Natascha Kljun.
Forskarna matade in de data de samlat in från olika eldhärjade skogsområden i en modell, som förutspådde att det kommer att ta omkring fyrtio år för all koldioxid som släppts ut på grund av branden 2018 att lagras igen i ny skog. Det är relativt lång tid om man jämför med en vanlig kalavverkning utan brand, och även om man jämför med en skogsbrand i Nordamerika, där återhämtningen tar 10-30 år. Resultaten från modelleringen är dock osäkra, så till vida att fortsatta mätningar på plats behövs för att bekräfta dem. Forskarna har också bara undersökt ett brandhärjat område.
En viktig upptäckt i studien är att efterbehandling av eldhärjad skog, som räddningsavverkning och markberedning, kan sakta ner återhämtningen av vegetation och därmed skogens förmåga att åter binda koldioxid. Om överlevande träd får stå kvar kan de istället kontinuerligt binda och lagra koldioxid, även om de växer långsammare än träd som inte blivit brända.
– Hur en skog sköts efter en brand har betydelse för hur lång tid det tar innan skogen blir en kolsänka igen. Det är alltså bättre att låta överlevande träd stå kvar om man vill att skogen ska återhämta sig som kolsänka snabbare, säger Natascha Kljun.
Sammantaget hoppas hon att studien ska leda till en större förståelse för hur boreala skogsbränder påverkar klimatförändringen genom omfattande och långvariga koldioxidutsläpp, och att den långsamma återhämtningen av skogen som kolsänka ska tas med vid klimatmodellering, och inte endast den koldioxid som avges just när en skogsbrand pågår.
Fakta: Skogsbränder i Nordamerika respektive Europa
Skogsbränder i boreal skog i Nordamerika respektive norra Europa skiljer sig åt en del och är också olika beforskade.
I Nordamerika brukar skogsbränder ta sig upp i trädens krontak, vilket leder till att många träd dör. Vid sådana bränder sker de flesta koldioxidutsläppen under själva branden.
I de nordiska länderna är skogsbruket intensivt och 60-80 procent av all skog sköts kommersiellt, vilket bland annat innebär regelbunden gallring. Man har också trädarter som ska kunna motstå brand. Vid skogsbränder är det därför fler träd som klarar sig, medan mark och undervegetation härjas svårare vid en brand. Detta gör att koldioxidutsläppen ser annorlunda ut än vid en brand i nordamerikansk skog.
