ECHA, Europeiska Kemikaliemyndigheten, har lämnat ett förslag på förbud mot PFAS i brandskum. Anledningen är att PFAS anses skadligt. Snart kommer ytterligare ett förslag, ett totalförbud mot PFAS.
PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för tusentals ämnen där väteatomerna helt eller delvis är utbytta mot fluoratomer. Över 10 000 PFAS-ämnen har identifierats.
PFAS har började tillverkas runt 1950 och vid sekelskiftet var det vedertaget att ämnena finns i brandskum. Brandskummet skapar en tunn vattenfilm mellan skummet och det brinnande bränsle och är mycket effektivt.
Med tiden har kunskapen om att PFAS sprids ut i miljön ökat. Till exempel finns det en bekräftad koppling mellan användningen av fluorerat brandskum på brandövningsplatser och spridning av PFAS till omgivande ytvatten och fisk. Höga halter har även konstaterats i grundvattnet i anslutning till några brandövningsplatser. Det finns inga studier som kunnat påvisa att det sker en fullständig nedbrytning i miljön, vilket innebär att PFAS-ämnen stannar kvar i miljön i någon form för alltid.
Enligt Naturvårdsverket tas PFAS lätt upp i kroppen. Till skillnad från andra miljögifter som dioxiner och PCB:er så lagras inte PFAS i fett. Istället binder de till proteiner och ansamlas framförallt i levern och i blodet men även i lungorna och njurarna. Halveringstiden varierar från några dagar till flera år för olika PFAS. De kan överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk.
I djurstudier har man bland annat sett påverkan på immunsystemet, hjärnans utveckling och förändrad levervikt av PFAS. Det kan även påverka reproduktionsorganen och nivåer av könshormoner och sköldkörtelhormoner. I epidemiologiska studier på människa har man sett påverkan på immunförsvaret i form av ett försämrat antikroppssvar vid vaccination.
Fluorbaserat brandskum används fortfarande på marknaden, men skum innehållande PFOS, den idag mest uppmärksammade av alla PFAS, är förbjudet att användas sedan 2011. Inom ett år förväntas nu ett totalförbud mot brandskum inom EU.
-EU-kommissionen har tre månader på sig att ta fram ett förslag, men det brukar ta längre tid. Därför kan jag inte säga någon exakt tid, men inom ett år är väl rimligt, säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare och projektledare på Kemikalieinspektionen.
Men det slutar inte där. Nu vill Kemikalieinspektionen och myndigheter i fyra andra länder att all tillverkning och försäljning av PFAS förbjuds. Tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge lämnade man den 13 januari in ett begränsningsförslag för PFAS i EU som just nu utvärderas av ECHA, den europeiska kemikaliemyndighetens. två vetenskapliga kommittéer RAC, Risk Assessment Committee, alltså kommittén för riskbedömning, och SEAC, kommittén för samhällsekonomisk analys.
-Den 22 mars skickas förslaget ut på ett sexmånaders samråd. SEAC ger sen möjlighet för allmänheten att lämna synpunkter på deras utkast till yttrande under 60 dagar, säger Jenny Ivarsson.
Sen är vi framme vid nästa vår och förslaget hamnar på EU-kommissionens bord, precis som förslaget om förbud av brandskum. Men det blir inte ett totalstopp för alla PFAS-produkter direkt.
-Inom livsmedelsproduktion finns vissa processer som vi anser behöver ett utrymme på fem år utöver övergångstiden på 18 månader för att fasa ut och inom medicinsk teknik finns till exempel pacemakers som behöver tolv år, säger Jenny Ivarsson.
Där finns även viss skyddsutrustning som även de får ett tidsbegränsat undantag på tolv år för att hitta PFAS-fria ersättare.
Mer om PFAS-förbudet
Förslaget går ut på att den kunskap som finns om PFAS idag ska användas för att bedöma och reglera alla PFAS-ämnen samlat som grupp och att PFAS bara ska tillåtas där det är nödvändigt för hälsa och säkerhet eller där det på annat sätt är kritiskt för samhället och där det saknas tillgängliga alternativ. Därefter är det EU-kommissionen som fattar beslut om begränsningen ska genomföras. En bred begränsning av PFAS väntas träda i kraft tidigast 2025.
Brandskummets stora fördelar
Vid större bränder i brännbara vätskor är skum en förutsättning för att kunna släcka en brand. Eftersom skumtillsatser förhöjer effekten på vatten vid brand i fibrösa ämnen har skum fått en omfattande användning i synnerhet hos räddningstjänsten, men förekommer också i sprinklersystem och andra fasta installationer samt i handbrandsläckare. Skum tillverkas som koncentrat och blandas ut i vatten med normalt 1-6 procentig inblandning.
Beroende på ingående beståndsdelar får skummet olika egenskaper och användningsområden. Vanliga skumtyper är detergentskumvätskor, filmbildande (AFFF) och alkoholbeständigt skum (ARC). Dessa skumtyper används för klass B bränder som är vätskebränder i till exempel olja, diesel, plaster och alkoholer. Dessutom finns det skum för klass A bränder som är bränder i fibrösa material som trä och tyg.
Det är enbart de filmbildande skumtyperna som innehåller fluortensider och de verkar genom att bilda en tunn vattenfilm mellan skummet och bränslet. Denna film gör skummet mer lättflytande så att det snabbare sprider sig över en vätskeyta och förbättrar skummets förmåga att hindra avdunstning och värmestrålning. Dessa brandskum har främst använts vid brandövningar på flygplatser av räddningstjänsten och av militären. De vanligaste högfluorerade kemikalierna som tidigare användes i AFFF var PFOS och PFOA.
3M tog initiativet till att fasa ut PFOS från alla sina produkter vilket medförde att produktionen upphörde helt år 2002. I brandsläckningsskum har PFOS istället ersatts av fluortelomerer som i dagligt tal kallas C6, det vill säga sex av kolatomerna i kolkedjan är fluorerade och domineras av den polyfluorerade kemikalien 6:2 FTS. Tillverkare hävdar att 6:2 FTS är mindre toxiskt och mindre bioackumulerande jämfört med PFOS och PFOA, men detta ämne detekteras frekvent i både fisk och vatten. Dessutom bryts 6:2 FTS ner till extremt persistenta perfluorerade slutprodukter.
En annan grupp av fluortensider är fluortelomeralkoholerna (FTOHs) som också är vanligt förekommande i dagens brandsläckningsskum. Även dessa kan brytas ner till persistenta och toxiska slutprodukter. Idag finns även fluorfria brandskum på marknaden som är godkända för klass B bränder, som är den klass av bränder som dessa skum används för.
Flera länder har infört regler vid användandet av PFAS-innehållande brandskum för att minska spridningen av dessa ämnen till miljön. Till exempel genom att använda skum med så lite PFAS som möjligt och bara i undantagsfall och inte vid övningar, och att samla upp och behandla spillvattnet.
PFAS ersätts med andra ämnen
Det franska företaget Bioex sålde sitt första fluorfria skum 2002. De har ända sedan företaget startades 1998 varit övertygade om den negativa påverkan av fluor och inriktat forskningen på att hitta ett bra alternativ utan fluorerade derivat.
– Vi har inte bara ersatt fluortensider med ett annat ämne, utan har även arbetat med alla beståndsdelarna i formeln för att utveckla bästa möjliga produkt, säger Audrey Rossard, teknisk chef på Bioex.
Nu har de hittat en ersättning som motsvarar de europeiska standarderna för brandskum.
-Den största utmaningen var att få fram en tillräcklig värme- och vätskeresistens för brandskum med en hög nivå av släckförmåga och resistens mot återantändning. Det tog tre år att utveckla den första fluorfria produkten, säger Audrey Rossard.
Hon förklarar att deras fluorfria skum inte är långlivade i miljön, i motsats till skum som innehåller fluor, och att de varken bioackumuleras eller har giftiga effekter. Spillvätska behöver därför inte behandlas i en avfallsförbränningsanläggning.
Företaget Solberg Scandinavian, med bas i Norge, är ett annat företag som specialiserar sig på att producera brandskumskoncentrat som är fria från fluortensider och fluorpolymer.
– Även om vi faktiskt tillverkar fluorerade skumkoncentrat och förstår att det kommer att ta tid att omvända den nuvarande marknaden för dem, så satsar vi på fluorfria skumprodukter i vår forskning och utveckling. Dessa fluorfria brandskum har till stor del samma prestanda som fluorerade skumkoncentrat, säger Thomas Svanevik, vd på Solberg Scandinavian.
Kempartner är en av de få producenter i Sverige som tillverkar miljöanpassade övningsskum. Det säljs under varumärket Bio Yellow.
– Den har inte samma släcktid som vanligt brandskum, men beter sig på samma sätt. Den har bara gröna tensider och inte PFAS och vi har sålt till flera skolor för räddningstjänsten, säger Fredrik Löf, vd på Kempartner.
Brandskyddstillverkarna Dafo och Presto meddelade nyligen att de fasar ut PFAS. Dafo skriver i ett pressmeddelande att ”i enlighet med vår miljöpolicy har vi fattat beslut att upphöra med att ladda om och sälja skumbrandsläckare med PFAS. Vi erbjuder en mängd olika alternativ för att få till en enkel utfasning med bibehållet bra brandskydd.” Presto skriver att ”PFAS hör inte hemma i ett hållbart brandskydd och av den anledningen fasar vi ut PFAS ur våra produkter.”
Det finns även företag som hittat en affärsidé att sanera PFAS i brandskumstankar. Företaget LifeClean har produkten Sani som genom tester visar på att kontaminerade tankar kan frigöra och skölja ut så gott som 100 procent av PFAS-ämnen från tankarna.
-Produkten är en stabiliserad klordioxidgas med extremt låg ytspänning, vilket gör att den kommer långt ner i ytan vilken är viktigt i glasfibertankar, säger David Johansson, interim VD på Lifeclean.
Det som händer sen är en kemisk reaktion som frigör PFAS-ämnena så de kan tömmas ut. Sani förhindrar även att det lämnas kvar prekursorer till PFAS i tankarna som sedan skulle oxidera och återbilda PFAS.
-Vi har sökt patent i Sverige och kan inte avslöja hur den kemiska reaktionen ser ut just nu, säger David Johansson.
Nyligen renades ST1:s tankar i Göteborg, men även flera brandbilstankar i Sverige har räddats från skrotning, vilket hade varit alternativet.
-Potentialen är enorm. Till exempel har alla fartyg en till tre brandskumstankar som måste saneras om det blir det ett förbud. De kommer inte få lägga till i europeiska hamnar annars, säger David Johansson.
Martin Andersson på Infiniton har drivit ett intressant projekt som fokuserade på en ny metod för fluorfria brandsläckningsskum med 100 procent biobaserade ingredienser.
– Bakgrunden är att jag jobbat som forskare och uppfinnare under 20 år på Rise och uppfann konceptet där. Nu har jag i ett projekt finansierat av Bioinnovation och Vinnova tagit konceptet vidare tillsammans med Dafo Fomtec, säger Martin Andersson.
Det har dock visat att behövs betydligt mer forskning för att ta konceptet från idé till kommersiell produkt.
-Vi kommer nu att ta det vidare genom en ansökan till EU om ett större projekt. Så i nuläget finns tyvärr ingen framgångssaga att beskriva, men om vi får EU-projektet, ett treårigt fullfinansierat projekt, bör vi vara i ett läge där det antingen är möjligt att börja kommersialisera eller så har vi insett att det fanns problem som gör att det kommersiella spåret inte flyger, säger Martin Andersson.
PFAS påverkar kvinnor mest
Kvinnor blir mer påverkade än män när de utsätts för högfluorerade kemikalier, så kallade PFAS. Det visar en studie framtagen vid Örebro Universitet om hur kemikalierna leder till skador på levern, så kallad fettlever.
– Exponering för miljökemikalier som PFAS kan förvärra vissa sjukdomar och öka risken till diabetes, säger Matej Orešič, professor i medicinska vetenskaper som ansvarat för studien tillsammans med Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi.
Allt fler resultat av forskning visar också att vissa kemikalier i miljön, speciellt PFAS, är en orsak till den form av sjukdomen fettlever hos människor som inte beror på alkohol. Fettlever innebär att levern har lagrat för mycket fett, som kan leda till diabetes och en inflammation med påföljande skador. Det finns idag ingen medicinsk behandling av fettlever.
PFAS är alltså utpekad som en orsak till sjukdomen fettlever. Däremot saknas kunskap om på vilket sätt kemikalierna inverkar på ämnesomsättningen i levern som är kopplad till sjukdomen fettlever.
– Vi kan visa att hur PFAS påverkar förändringar i gallsyror – och länken mellan gallsyror och fett- och glukosmetabolism. Vårt resultat ger alltså en förklaring till de bakomliggande mekanismerna till redan kända faktorer för utvecklingen av fettlever – som inte beror på alkoholkonsumtion, säger Tuulia Hyötyläinen.
Forskarna har tagit vävnadsprov på levern och blodprov från en grupp på 105 personer med fettlever som icke är orsakad av alkohol, och sedan mätt förekomsten av hundratals metaboliter och kemikalier, inklusive PFAS. Sambandet mellan PFAS och fettlever hos människor har sedan bekräftats med studier på möss.
– Analysen visade att kopplingen var mer tydlig hos kvinnor. Kvinnorna som hade höga halter av PFAS hade också mer gallsyror och mer fett i levern. Även ämnesomsättningen av glukos var mer påverkad än hos män, säger Matej Orešič.
Oviss framtid för FK-5-1-12
Ett totalförbud mot PFAS inom EU skulle drabba släckmedlet FK-5-1-12 som har flera fördelar och därför finns i flera brandsläckningssytem. Ett av de kändaste märken med FK-5-1-12 är Novec 1230 som tillverkas av 3M.
FK-5-1-12 förvaras som vätska i behållare som trycksätts med kväve. Eftersom det förångas 50 gånger snabbare än vatten fyller det snabbt utrymmet för branden och absorberar hettan från elden, avbryter kedjereaktionen och släcker branden. Enligt tillverkaren tar det maximalt 40 sekunder vilket är snabbare än alternativen inert gas eller CO2-baserade system.
På grund av den snabba släckningsprocessen reduceras skadorna avsevärt och det är ett populärt släckmedel där det finns elektronisk utrustning, som IT-hallar, kommunikationsutrymmen och ledningscentraler. Men även där det finns papper och textilier. Man ska kunna doppa en pocketbok i ett bad med FK-5-1-12 och inom en minut ta upp den och fortsätta läsa där man slutade. Enligt en tillverkare.
En tydlig fördel med FK-5-1-12 är att det kan användas där det finns bemannade utrymmen. En annan fördel är att den förvaras som koncentrerad vätska där den dimensionerande koncentrationen är så låg strax under 6 procent, vilket innebär mindre utrymmeskrav för behållarna än dess konkurrenter.
– Jag känner inte till något undantag för den här produkten i ECHA:s förslag, säger Jenny Ivarsson, strategisk rådgivare och projektledare på Kemikalieinspektionen.
Den 20 december 2022 skickade 3M ut ett pressmeddelande att de kommer sluta tillverka allt material innehållande PFAS till slutet av 2025.
”Vi kommer inte tillverka några produkter med PFAS efter 2025. Det gäller även Novec 1230. Vi forskar vidare för att ta fram PFAS-fria alternativ och vi kommer hålla våra kunder informerade om utvecklingen”, meddelar 3M:s pressavdelning.
